Kunskap undervisning och lärande 2, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Ämnesdidaktik, 4 hp
Det första momentet bygger vidare på Kunskap, undervisning och lärande I, 10 hp och utgår från den studerandes tidigare ämnesfördjupning/ar samt bygger på den studerandes eget initiativ och ansvar. Relationen mellan universitetsämne och skolämne synliggörs och problematiseras. Skolämnets historiska framväxt studeras utifrån hur de framskrivs i olika styrdokument. Ämnesdidaktiska forskningsområden studeras och presenteras. Särskild vikt läggs vid att få kunskap i litteratursökning samt vanliga metodologiska och kunskapsteoretiska frågeställningar inom ämnet. Dessutom behandlas faktorer som påverkar ämnets formulering, transformering och realisering i klassrummet.

Moment 2: Grundläggande teorier om bedömning samt summativa bedömningar i teori och praktik, 5.5 hp
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör kunskapsbedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning.

Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för individuella utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de riktlinjer som finns och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida betyg.

Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5.5 hp
Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden:

1. gemensam måltolkning;
2. identifikation av elevers kunnande;
3. feedback;
4. självreglerat lärande (inkluderande självbedömning);
5. eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning).

Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Ämnesdidaktik, 4hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:
 
Kunskap och förståelse

• översiktligt beskriva och redogöra för undervisningsämnets utveckling som skolämne
• redogöra för ramfaktorer som påverkar formulering, transformering och realisering av undervisningsämnet/ämnena
• redogöra för och beskriva några aktuella diskurser och trender inom forskningsområden kopplade till respektive skolämnen

Färdighet och förmåga

• planera lektioner och lektionsserier med utgångspunkt i styrdokument och relevanta läromedel
• söka, bearbeta och presentera ämnesdidaktisk forskningslitteratur inom den studerandes skolämnen och diskutera dess användbarhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera styrdokument, undervisningsmaterial och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden
• kritiskt kunna granska och värdera undervisningspraktik ur olika perspektiv som behandlats under kursen

Moment 2: Grundläggande teorier om bedömning samt summativa bedömningar i teori och praktik, 5.5 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering,
• redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete
• redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter

Färdighet och förmåga

• genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur ett bedömningsteoretiskt perspektiv 

Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5.5 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande

Färdighet och förmåga

• använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande
• ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik kan utvärderas och utvecklas för att främja elevers lärande och motivation

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv

Behörighetskrav

Univ: 'Kunskap, undervisning och lärande I' 10 hp eller motsvarande, samt 'Demokrati, individ och samhälle' 10 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier, litteratursökning, gruppdiskussioner och obligatoriska tillämpningsövningar.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.

Moment 1: Ämnesdidaktik, 4 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• Muntlig presentation av gruppuppgift, samt
• individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Den muntliga presentationen av gruppuppgift bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). Den individuella skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). 

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den individuella skriftliga inlämningsuppgiften bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Moment 2: Grundläggande teorier om bedömning samt summativa bedömningar i teori och praktik, 5.5 hp 
Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform,
• muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt
• individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Den individuella skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Momentets övriga prov bedöms enbart med någotdera av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att skriftliga inlämningsuppgiften bedömts med resultatet väl godkänt (VG).

Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5.5 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig salstentamen, samt
• skriftliga grupparbeten.

Den individuella skriftliga salstentamen bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Momentets övriga prov bedöms enbart med någotdera av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen bedömts med resultatet väl godkänt (VG).

Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och betyg på samtliga moment är beslutade. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs minst betyget godkänt (G) på samtliga moment. För betyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs väl godkänt (VG) betyg på minst två av kursens tre moment. 

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–501-15).

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
 

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.