Vetenskap och kunskap (UK), 7,5 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge den studerande verktyg att beskriva, använda och kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoder relevanta i utbildningsvetenskapliga sammanhang. Under kursen behandlas olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv som kan knytas till forskning om lärande, undervisning och utbildning.

Särskild tonvikt läggs på teorier och metoder vanliga inom det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet. Såväl kvalitativa som kvantitativa angreppssätt presenteras och sätts i relation till de utbildningsvetenskapliga frågeställningar som kan vara aktuella. Detta för att ge förståelse för vad det innebär att som yrkesverksam lärare arbeta utifrån en vetenskaplig grund.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna 

Kunskap och förståelse

• redogöra för vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är,
• visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete relevant för utbildning, undervisning och lärande,
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder relevanta för utbildning, undervisning och lärande,
• visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

Färdighet och förmåga

• visa grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
• formulera ett utbildningsrelaterat problem/frågeställning och skissa på lämplig(a) undersökningsmetod(er) och reflektera över vilket vetenskapsteoretiskt förhållningssätt som nyttjats,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• analysera och värdera resultat av forskning och utvärdering i anknytning till skola och lärande,
• ställa kritiska frågor kring relevansen av utbildningsvetenskapliga forskningsresultat utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt,
• jämföra, värdera och problematisera olika vetenskapliga teori- och metodingångar i relation till valt studieobjekt, samt
• visa grundläggande förmåga att resonera kring frågor rörande kunskapens relation till genusperspektiv.

Behörighetskrav

Univ: Högskolestudier motsvarande 240 hp inkl. självständigt arbete/examensarbete om minst 15 hp på kandidatnivå. Ämneskrav i ett ämne om minst 90 hp för inriktning mot åk 7-9 eller 120 hp i minst ett ämne för inriktning mot gymnasiet, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv behandlas genom föreläsningar, gästföreläsningar och seminarier. För ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt utnyttjas studenternas egna ämnesbakgrunder i gruppdiskussioner, seminarier och övningar. Med enskilda arbeten tränas studenternas förmåga att självständigt problematisera och analysera. Digitala verktyg och miljöer används för att främja lärande, underlätta kommunikation och dokumentation samt för att möta behoven i det digitaliserade samhället.

Genom att använda olika undervisningsformer utvecklas studenternas förutsättningar att tillgodogöra sig kursens innehåll samt att bedriva framtida yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig hemtentamen,
• individuell skriftlig inlämningsuppgift, samt
• oposition på och försvar av skriftliga inlämningsuppgifter i samband med obligatoriska seminarier.

Den skriftliga hemtentamen bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). De obligatoriska seminarierna och den skriftliga inlämningsuppgiften bedöms gemensamt med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U).

Slutbetyg på kursen beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda. För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För slutbetyget väl godkänt (VG) därutöver att den skriftliga hemtentamen har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U) sätts slutbetyget underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på kursens samtliga prov.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräkande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/ Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
 

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.