Kunskap undervisning och lärande II, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Ämnesdidaktik, 4 hp
Det första momentet bygger vidare på Kunskap, undervisning och lärande I, 10 hp och utgår från den studerandes tidigare ämnesfördjupning/ar samt bygger på den studerandes eget initiativ och ansvar. Relationen mellan universitetsämne och skolämne synliggörs och problematiseras. Skolämnets historiska framväxt studeras utifrån hur de framskrivs i olika styrdokument. Ämnesdidaktiska forskningsområden studeras och presenteras. Särskild vikt läggs vid att få kunskap i litteratursökning samt vanliga metodologiska och kunskapsteoretiska frågeställningar inom ämnet. Dessutom behandlas faktorer som påverkar ämnets formulering, transformering och realisering i klassrummet.

Moment 2: Bedömning, 11 hp
Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och dra slutsatser om elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning.  Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där prov och betyg används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Teori och praktik inom områderna summativ och formativ bedömning, samt motivation behandlas i kursmomentet. Momentet innehåller centrala begrepp om kunskapsbedömning med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Ämnesdidaktik, 4hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:
 
Kunskap och förståelse

• översiktligt beskriva och redogöra för undervisningsämnets utveckling som skolämne
• redogöra för ramfaktorer som påverkar formulering, transformering och realisering av undervisningsämnet/ämnena
• redogöra för och beskriva några aktuella diskurser och trender inom forskningsområden kopplade till respektive skolämnen

Färdighet och förmåga

• planera lektioner och lektionsserier med utgångspunkt i styrdokument och relevanta läromedel
• söka, bearbeta och presentera ämnesdidaktisk forskningslitteratur inom den studerandes skolämnen och diskutera dess användbarhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera styrdokument, undervisningsmaterial och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden
• kritiskt kunna granska och värdera undervisningspraktik ur olika perspektiv som behandlats under kursen

Moment 2: Bedömning, 11 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering,
• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande,
• redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete,
• redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter.

Färdighet och förmåga

• genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften,
• använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande,
• ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik kan utvärderas och utvecklas för att främja elevers lärande och motivation.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv,
• diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning.

Behörighetskrav

Univ: För tillträde till kursen krävs att kurserna 'Kunskap, lärande och undervisning I' eller motsvarande samt 'Demokrati, individ och samhälle' eller motsvarande är godkända, samt att 'Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering' eller motsvarande är genomgången.

Undervisningens upplägg

 
Undervisningen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier, litteratursökning, gruppdissusioner och obilgatoriska tillämpningsövningar.
 

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.

Moment 1: Ämnesdidaktik, 4 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• Muntlig presentation av gruppuppgift, samt
• individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Den muntliga presentationen av gruppuppgift bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). Den individuella skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). 

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den individuella skriftliga inlämningsuppgiften bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Moment 2: Bedömning, 11 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform,
• muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier,
• individuella skriftliga inlämningsuppgifter,
• individuell skriftlig salstentamen,
• tillämpande övningar, samt
• skriftligt grupparbete samt muntlig redovisning av grupparbete.

Den individuella skriftliga salstentamen och samtliga individuella skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Momentets övriga prov bedöms enbart med någotdera av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen och samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedömts med resultatet väl godkänt (VG).

Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och betyg på båda momenten är beslutade. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs minst betyget godkänt (G) på både moment 1 och moment 2. För betyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs väl godkänt (VG) betyg på både moment 1 och moment 2. 

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.