Ämnesdidaktik för yrkeslärare (UK III), 10 hp

Innehåll

Kursen består av två delar Yrkesämnesdidaktik 6 hp och Bedömning och betyg 4 hp som vart och ett bygger på och fördjupar innehållet i de två avslutande momenten i KUL II. Kursen innehåller också ett moment om röst och tal.

Under Yrkesämnesdidaktik, behandlas översiktligt didaktisk forskning inom yrkesämnen och yrkesämnenas kunskapsteoretiska bas.  Styrdokument kopplade till yrkesutbildningar och yrkesämnen analyseras.  De nationella och lokala organ, exempelvis yrkesråd, programråd och lärlingsråd, som ansvarar för yrkesutbildningarnas utveckling aktualiseras beträffande organisation, roll och funktion. Yrkeslärarens roll som ledare för sitt kunskapsområde och för elevens utveckling och lärande problematiseras i relation till teorier om lärande och ledarskap samt i relation till de koder och ramar som omgärdar gymnasieskolan och yrkesutbildningarna.  Med utgångspunkt i teorier behandlas också val av metoder för elevens lärande med fokus mot skolans och lärarens särskilda ansvar för elever i behov av särskilt stöd.

Samverkan inom skolan, med skolans ledning, stödfunktioner, kärnämnen, arbetslag, och elevinflytande aktualiseras och den enskilde lärarens ansvar för samverkan problematiseras särskilt vad gäller samverkan med arbetslivet. Skolans och arbetslivets gemensamma frågor som val av arbetsplats för elevers lärande i arbetslivet, relationer lärare och handledare och introduktion av APL behandlas liksom trepartssamtalens centrala roll i elevens lärande och utveckling. Handledarutbildningens betydelse för utbildningens kvalitet betonas och dess omfattning, innehåll och genomförande problematiseras.

Aktuella styrdokument analyseras och utgör utgångspunkt för planering, genomförande och uppföljning av undervisning på yrkesprogram

Bedömning och betyg tar utgångspunkt i de centrala begrepp kring bedömning och lärande som behandlats i föregående kurs. Här fokuseras betygens roll och funktion i allmänhet och det svenska betygssystemets utformning. En specifik utgångspunkt tas i de nationella måldokument som är styrande för undervisning och bedömning av måluppfyllelse. Bedömningsformer som är särskilt relevanta för yrkesämnen problematiseras genom att de studerande ges tillfälle till att individuellt konstruera, värdera och kommunicera dessa instrument utifrån generella kvalitetskriterier. IUP som metod för dokumentation av elevers lärande, som formativ bedömning samt underlag för kommunikation och samarbete mellan lärargrupper, skola och arbetsliv och vårdnadshavare behandlas.

Nationella och internationella studier om undervisning, formativ bedömning och analys av ämnesspecifika bedömningskulturer med fokus på formativ användning av bedömning och betygsättning och andra summativa omdömen problematiseras med utgångspunkt i nationella styrdokument för ämnet.

Momentet behandlar och problematiserar även begrepp som utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning och vad som är viktigt att tänka på vid en utvärdering.  De stora internationella komparativa studiernas syfte, utformning och resultat (t.ex. TIMSS och PISA) behandlas liksom forskning om vad som påverkar elevers prestationer i allmänhet.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• planera undervisning med utgångspunkt i styrdokument och i  teorier för undervisning och lärande
• beskriva hur internationella studier av elevers prestationer kan tolkas och användas
• redogöra för regler och former för systematisk utvärdering, kompetensuppföljning och kvalitetssäkring
• redogöra för grundläggande principer för konstruktion, analys, tolkning, tillämpning och kommunicerande av olika typer av bedömningar samt principer för betygsättning

Färdighet och förmåga

• planera och problematisera trepartssamtal som ett led i att främja elevens lärande
• planera handledarutbildning för arbetslivets handledare i syfte att stödja yrkesutbildningens kvalitét
• med utgångspunkt i teorier om undervisning, lärande, bedömning, utvärdering, planera undervisning och reflektera över egna och andras planer        

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över och kritiskt värdera handlingar i anslutning till undervisning, bedömning och utvärdering

Behörighetskrav

Godkända kurser i UK 1 och genomgången kurs Kunskap och lärande 2.Godkända kurser i UK 1 och genomgången kurs Kunskap och lärande 2.

Undervisningens upplägg

I kursen finns obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus, se vidare i kurstillfällets gällande schema och studieguide.

Studenternas tidigare kunskaper och erfarenheter utgör utgångspunkt för kursens uppläggning och genomförande. Studenternas skilda yrkesbakgrund används och relateras till kurslitteraturen för att skapa utrymme för prövande hållning och dynamik. Introduktioner, föreläsningar och seminarier ska bygga på en kritisk hållning och är genomgående riktade mot gymnasieskolans yrkesutbildningar och yrkeslärare.

Examination

Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide.

Studenten examineras skriftligt och muntligt. Examinationen sker löpande under kursen. Inslag av faktakaraktär där det handlar om att förstå grundläggande sammanhang och modeller tenteras skriftligt eller i form av inlämningsuppgifter. Andra delar som kan förstås på skilda sätt i relation till olika kontexter examineras i seminarieform. Därutöver används olika former av examinationer som kopplas till studenternas egna studier kring bedömning och betygsättning i syfte att skapa metaförståelse i bedömningsfrågor. Fallstudier används exempelvis när studenterna ska använda teorier som introduceras i denna kurs och som sedan ska genomföras i den avslutande verksamhetsförlagda kursen, som exempelvis undervisningsövningar, handledarutbildning och trepartssamtal. Andelen examinationsformer och de varierande examinationsformerna anpassas tydligt till olika kunskapsformer. Studenterna får också träna muntlig presentation i samband med examinerande redovisningar.

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på övervägande delen av kursen och i övrigt minst Godkänd samt genomfört samtliga obligatoriska moment.

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp.

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.
I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.