Barnet och omvärlden, 15 hp

Innehåll

Grundläggande inslag i kursen är fritidshemmets uppgifter att erbjuda rekreation och en meningsfull fritid. I kursen fokuseras fritidshemmets dagliga arbete, där omsorg, lek och lärande förenas och hur detta uttrycks i gällande styrdokument. Lekens betydelse i fritidshemmet betonas. Vidare studeras barndom och barns erfarenhetsvärld liksom fritidshemmet som kreativ och kulturell mötesplats för barn/elever- barn/elever och barn/elever - vuxna. Fritidsbegreppets olika betydelser liksom fritidens betydelse för barns identitetsskapande behandlas. Barns fritid, kultur och vardagslärande bearbetas utifrån perspektiven social klass, kön och etnicitet. Fritidshemmets specifika uppgift att erbjuda barn rekreation och meningsfull fritid där vikten av friluftsliv, utomhuspedagogik, idrott och främjandet av barns fysiska hälsa betonas. Konventionen om barnets rättigheter granskas utifrån fritidshemmets perspektiv och ansvar.
I kursen ingår också ett orienterande inslag om hur exempelvis datorspel, simuleringar och virtuella världar används av barn och ungdomar samt om den spelkultur som råder hos den uppväxande generationen. Vidare belyses hur barns och ungas medverkan genom sociala medier påverkar deras vardag.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• med stöd av aktuell forskning analysera och kritiskt granska begreppet meningsfull fritid ur ett barnperspektiv där social klass, kön och etnicitet ingår
• redogöra för hur fritidshemmet kan ge förutsättningar för barns lek
• redogöra för och diskutera fritidshemmets förutsättningar att stimulera friluftsliv, utomhusaktiviteter och barns fysiska hälsa.
• identifiera och diskutera barns medieanvändning, sociala medier och den kultur som omger barn

Färdighet och förmåga

• redogöra för fritidshemmets uppgift i enlighet med gällande styrdokument och beskriva hur omsorg, lek och lärande kan förenas i fritidshemmets verksamhet
• redogöra för hur grundlärare i fritidshem kan stimulera barn till friluftsliv, utomhusaktiviteter och rörelseaktiviteter
• använda interaktiva medier (ex. text, digitalt ljud, digital bild, rörlig bild, virtuella världar, simuleringar)

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• beskriva och reflektera över vuxnas förståelse av och förhållningssätt till barns och ungas olika fritidsaktiviteter, däribland datorspel och användning av sociala medier samt hur detta påverkar fritidshemmets verksamhet

Behörighetskrav

Godkänd på följande kurser
UK1- Kunskap, undervisning och lärande 1, 10 högskolepoäng. UK1- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng. VFU1- Att vara lärare 1, 5 högskolepoäng samt UK1- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng eller motsvarande kurser.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, fallstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges även med stöd av kommunikations- och informationsteknik.  Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.

Examination

Examination sker genom uppvisande färdigheter och förmågor samt individuella skriftliga och muntliga redovisningar.
Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skala Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa provtillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.