Kunskap, undervisning och lärande i förskolan II (UK), 10 hp

Innehåll

Kursen fördjupar perspektiv på kunskaps- och vetenskapsteori och sätter dem i samband med utveckling av en lärarprofession. Kursen behandlar också hur kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden kan användas för analys och tolkning av läraruppdraget. Dessutom granskas hur vetenskapliga teorier om förskoleverksamhet kommer till uttryck i litteraturen. I kursen bearbetas hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan utgöra grunden i förskollärares arbete i förskolan, där vetenskapliga metoder som att strukturera, samla, bearbeta, analysera och tolka material ingår. Att vara systematisk genom att observera, intervjua och samtala samt utveckla förmåga att ställa kritiska frågor om olika företeelser behandlas. Reflektionens betydelse och förmågan att kritiskt granska sig själv, sina värderingar och sin verksamhet problematiseras. Principiella frågor kring vetenskapligt skrivande behandlas.
Skolväsendets utbildningshistoria behandlas med fördjupning mot förskolans framväxt och utveckling från barnstuga/lekskola till förskola. I förskolans historia belyses förändringar och utveckling av innehåll, arbetssätt och yrkesprofession. Faktorer som påverkat förskoleverksamhetens styrning, organisation och villkor bearbetas. I det ingår förskolans utveckling ur ett samhällsperspektiv, från att ha varit ett jämställdhetsprojekt/arbetsmarknadsåtgärd till att bli en del av utbildningsväsendet. Dessutom ingår röst och talvård.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• analysera hur olika vetenskapliga teorier uttrycks i litteratur om förskoleverksamhet
• redogöra för förskolans framväxt och utveckling ur ett styrnings- och innehållsperspektiv
• redogöra för samhällets nuvarande organisation och beslutsnivåer om förskoleverksamhet
• redovisa och diskutera hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan utgöra grunden för förskollärares arbete i förskolan

Färdighet och förmåga

• visa på färdigheter i vetenskapligt skrivande
• problematisera styrdokumentens betydelse för didaktiska överväganden i förskoleverksamhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

•  diskutera och kritiskt granska reflektionens betydelse för ett professionellt förhållningssätt

Behörighetskrav

Godkänd på kurserna: Kunskap, undervisning och lärande I (UK I), 10 hp, Demokrati, individ och samhälle (UK I), 10 hp, Att vara lärare I (VFU I), 1,5 hp, Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (UK I), 8,5 hp eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, fallstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen ges med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.

Examination

Examination sker genom seminarier där litteratur bearbetas, problematiseras och diskuteras; didaktiska analyser av pedagogiska planeringar; författande av rapport utifrån egen empiri; opponering på rapport.

Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild
vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos prefekt vid nästa omprovstillfälle begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförts under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Tidpunkt för omprov ska meddelas i samband med det ordinarie provet.

Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall en kurs upphört att gälla eller en kursplan genom gått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.