Huvudområden och successiv fördjupning:
Religionsvetenskap: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen
Beslutad av: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, 2008-01-17
Innehåll
Kursen behandlar religionens förändrade roll på den globala politiska arenan. Viktiga teman som problematiseras inom ramen för kursen är bland annat sekularisering, nyreligiositet, radikalisering och religiöst motiverat våld. Vidare dryftas pedagogiska frågor om auktoritet och lärande i olika religiösa och kulturella kontexter. Ett genusperspektiv läggs också på dessa frågor. Undervisningen och kurslitteraturen tar sin utgångspunkt i aktuell ämnesteoretisk och didaktisk forskning. Därutöver läggs vikt vid att på kursen integrera en bearbetning av läroplaner för grund- och gymnasieskola samt av bedömnings- och betygskriterier i skolan.
Kursen består av tre moment.
Moment 1: Religion och lärande 7,5 hp
Religion and Learning
Momentet behandlar hur undervisning kopplas till och förstås utifrån olika livsvärldar. Mot bakgrund av olika länders och konfessioners religions-pedagogiska utveckling, fokuserar momentet på den senaste informationsteknologins möjligheter att forma och få kunskap om olika gruppers religiösa identiteter.
Moment 2: Nya religiösa rörelser i ett globalt perspektiv, 7,5 hp
New Religious Movements in a Global Perspective
Momentet fokuserar kategorin nya religiösa rörelser och sätter den i sitt historiska och politiska sammanhang. 2000-talets rörelser presenteras och jämförs globalt, och deras utveckling sätts i relation till det omgivande samhället. I momentet behandlas också olika religionsvetenskapliga teorier genom vilka nyreligiositeten kan förstås. Vidare problematiseras hur nya religiösa rörelser kan behandlas som undervisningsinnehåll i skolan.
Moment 3: Fundamentalism och terrorism, 15 hp
Fundamentalism and Terrorism
Momentet inleds med en övergripande tvärkulturell analys av fundamentalism och religiös terrorism, främst utifrån psykologiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. I anslutning till detta sker en kritisk begreppsanalys och förhållandet mellan religion, fundamentalism och terrorism problematiseras. Slutligen kommer de psykologiska och samhällsvetenskapliga teorierna om fundamentalism och religiös terrorism bli föremål för en kritisk värdering.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs skall studenten kunna:
Tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt till frågor om politik, religion och undervisning.
Analysera religionernas politiska roll i det samtida samhället
Undersöka och analysera undervisning och lärande utifrån olika referensramar som behandlats i kursen
Analysera strömningar i olika kulturella kontexter som påverkar sekularisering och radikalisering
Redogöra för och diskutera religiösa kopplingar till politiska förändringar, och vice versa, i valda delar av världen
Uppvisa förmåga att använda aktuell informationsteknologi i undervisningssammanhang.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt Lärarexamen
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar såväl i lektionssal som via Internet. Seminarier och gruppövningar är normalt obligatoriska undervisningsmoment.
Observera att ordningen på momenten kan variera mellan olika kurstillfällen.
Examination
Examinationen sker genom muntliga och skriftliga presentationer Redovisningen bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på sammanlagt minst 75 % av examinationerna.
Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av den betygsättande läraren. När det gäller tillgodoräknande av hel kurs beslutas detta av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Blankett för ansökan om tillgodoräknande http://www.umu.se/blankett/SA/
Litteratur
Giltig från:
2008 vecka 4
Samtliga moment Bjerg, Jens, red. (2000) Pedagogik. En grundbok. Stockholm: Liber. (604 s). Valda delar. Moment 1 Aspelin, Jonas (2005). Den mellanmänskliga vägen. Martins Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägledning. Eslöv: B Östlings bokförlag. (199 s) Heimbrock, Hans-Günter (2004). Livsfrågor religion livsvärld: bidrag till kontextuell religionsdidaktik ur ett tyskt perspektiv. Uppsala-Lomma: RPI Arbetsgemenskapen för religionspedagogik. Larsson, Göran (Red.) (2003). Talande tro: ungdomar, religion och identitet. Lund: Studentlitteratur. Lövheim, Mia (2004). Intersecting Identities: Young People, Religion, and Interaction on the Internet. Uppsala: Uppsala universitet. (Valda delar.) Sjöborg, Anders (2006). Bibeln på mina egna villkor: en studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet. Uppsala: Acta universitatis upsaliensis. (Valda delar.) Artiklar Moment 2 Asplund, Johan (1983). Om undran inför samhället. Lund: Argos. (131 s) Bromley, David G. (Ed.) (2007). Teaching New Religious Movements. New York: Oxford University Press. Clarke, Peter B. (2006). New Religions in Global Perspective: a Study of Religious Change in the Modern World. London & New York: Routledge. (Valda delar.) Dawson, Lorne L. (2006). Comprehending Cults: The Sociology of New Religious Movements. Don Mills, Ont.: Oxford University Press. Frisk, Liselotte (2007). De nya religiösa rörelserna vart tog de vägen? En studie av Scientologi-kyrkan, Guds barn, Hare Krishna-rörelsen, Moon-rörelsen och Bhagwan-rörelsen och deras utveckling över tid. Nora: Nya Doxa. Lucas, P. & T. Robbins (2004). New Religious Movements in the 21st Century: Legal, Political, and Social Challenges in Global Perspective. New York: Routledge. (Valda delar.) Artiklar Moment 3 Bromley, David & Melton, J. Gordon (Eds.) (2003). Cults, Religion, and Violence. Cambridge: Cambridge University Press. Herriot, Peter (2007). Religious Fundamentalism and Social Identity. London: Psychology Press. Hood, Ralph W. Jr., Hill, Peter C. & Williamson, Paul W. (2005) The Psychology of Religious Fundamentalism. New York: The Guilford Press. Juergensmeyer, Mark (2003). Terror in the Mind of God: the Global Rise of Religious Violence. Berkeley: University of California Press. Marty, Martin E. & Appleby, R. Scott (Eds.) (1991). Fundamentalisms Observed. Chicago: The University of Chicago Press. (Valda delar) Pedahzur, Ami (Ed.) (2006). Root Causes of Suicide Terrorism: the Globalization of Martyrdom. London: Psychology Press. Sidel, John Thayer (2006). Riots, Pogroms, Jihad: Religious Violence in Indonesia. Ithaca: Cornell University Press. Victoroff, Jeff & Kruglanski, Arie W. (Eds.) (2007). Psychology of Terrorism: The Best Writing about the Mind of the Terrorist. London: Psychology Press. Weinberg, Leonard & Pedahzur, Ami. (Eds.) (2004). Religious Fundamentalism and Political Extremism. London: Frank Cass Publishers. Artiklar
Bjerg Jens Pedagogik : en grundbok Stockholm : Liber : 2000 : 604 s. : ISBN: 91-47-04954-5 Se Umeå UB:s söktjänst
