Naturorientering och teknik för lärande och undervisning för åk 4-6, del II, 15 hp

Innehåll

I del II studeras områdena Systematik, genetik och evolution, Kropp och hälsa, Kemi i samhället, Fysik i vardagslivet, samt Tekniska konstruktioner och system.
Naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser samt arbetssätt och metoder behandlas ingående, omformas till övningar och experiment och används i undervisningspass med elevgrupper. I momentet förebereds studenterna i att planera, genomföra och utvärdera längre undervisningsavsnitt i naturvetenskap samt kunna bedöma elevprestationer i biologi, kemi och fysik samt teknik. Detta tar sin utgångspunkt i förvärvade kunskaper från kursen Lärande och undervisning II, 10hp, och i det föregående momentet, och som tränas i den efterföljande vfu-kursen Läraryrkets dimensioner, 22,5hp. Provkonstruktion behandlas därför och särskild tonvikt läggs här på forskningsresultat om elevers kunskaper, svårigheter, intressen i naturvetenskap och teknik i relation till nationella och internationella utvärderingar.
I området Systematik, genetik och evolution som bygger vidare på studierna i Moment 1 i biodiversitet och ekologi. Här studeras grundläggande genetik och evolution för att kunna jämföra djur och växter vad beträffar deras uppbyggnad och utveckling.
I området Kropp och hälsa studeras människokroppen ur ett hälsofrämjande perspektiv . Genom att ta utgångspunkt i aktuella hälsofrågor för barn/elever i denna åldersgrupp, studeras funktioner som bland annat cirkulation, respiration, sekretion, matspjälkning och immunförsvar från cell-och molekylnivå till organ- och individnivå. Vidare behandlas pubertet samt sex- och samlevnadsundervisning för den aktuella åldersgruppen.
Området Kemi i samhället bygger vidare på temat Materia i moment 1 och i här fördjupas kunskaperna om kemiska reaktioner med betydelse för vardagslivet, närsamhället och industrin. Vidare studeras energins och materiens oförstörbarhet och olika typer av energikällor där förnyelsebara energikällor särskilt behandlas ur ett hållbarhetsperspektiv.
I området Fysik i vardagslivet studeras elektricitet och magnetism, t ex i samband med elektriska kretsar och ingående komponenter med vardagsanknytning. Vidare studeras vågrörelse med utgångspunkt från ljud och ljus samt optiska instrument och akustik.
I området Tekniska konstruktioner och system breddas kunskaperna från Moment 1 om vardagsteknik till att här behandla större och mer komplicerade tekniska konstruktioner och system t ex inom informationsteknik, transport och energi.
I respektive tema tas utgångspunkt i aktuell forskning, spetsteknologi samt aktuell didaktisk forskning. Digitala verktyg för undervisning i natur- och teknikorienterande ämnen är betydelsefulla lärarkompetenser och behandlas genom hela kursen. I momentet behandlas gällande styrdokument för grundskolan, och vikt läggs vid bedömningsfrågor i de natur- och teknikorienterande ämnena. Aktuell och relevant forskning som belyser betydelsen av det praktiska och undersökande arbetet för barns kunskapsutveckling och kreativitet behandlas och nyttjas. I kursen behandlas också utomhuspedagogik för att i det kommande yrket kunna konkretisera abstrakta samband genom utforskande av närmiljön.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse
• redogöra för innebörden i och använda de naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser, som behandlas i kursen,
• använda naturvetenskapliga och tekniska förklaringsmodeller, för att förklara vardagliga fenomen och företeelser för elever på ett sådant sätt att deras intresse och begreppsutveckling stimuleras,
• redogöra för och analysera den didaktiska litteratur som behandlas,
• redogöra för hur relevant aktuell didaktisk forskning kan användas vid undervisning i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,

Färdighet och förmåga
• använda metoder och arbetssätt som kännetecknar de naturvetenskapliga ämnena och teknik
• planera, genomföra och utvärdera undervisningsövningar för elever i några av de områden som behandlas i kursen,
• leda undervisningsövningar och experiment för elevgrupp med beaktande av säkerhetsföreskrifter
• använda digitala verktyg för undervisningsändamål,
• använda närmiljön och närsamhället, oberoende av årstid, för studier i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• bedöma och dokumentera barns kunskaper och utveckling i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• planera ett undervisningsområde för naturorienterande ämnen och teknik med beaktande av gällande styrdokument och relevant ämnesdidaktisk forskning
• utforma prov, som mäter såväl faktakunskaper som förståelse,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• identifiera och problematisera aktuella händelser och forskning med relevans för kursens innehåll, samt kunna diskutera hur dessa kan användas i den framtida yrkesutövningen,
• värdera källor till vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar,
• diskutera aktuella hälsofrågor för åldersgruppen.
• analysera och diskutera av hur en given mänsklig aktivitet kan påverka vår gemensamma livsmiljö, lokalt och globalt,
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till undervisning i natur- resp. teknikorienterande ämnen utifrån relevant forskning.
• problematisera och diskutera bedömningar av elevprestationer

Behörighetskrav

Naturorientering och teknik för lärande och undervisning 15 hp, eller Naturvetenskap och teknik i barnets värld I, 15 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs dels via lärplattformar som t.ex. Cambro eller Moodle och även Adobe Connect dels via kursträffar där arbetsformerna varieras med föreläsningar, seminarier, laborationer, konstruktionsövningar, presentationsövningar, exkursioner, självstudier samt handledning i samband med design av egna undervisningsaktiviteter för barn/elever. Undervisningen bygger i betydande omfattning på de studerandes aktiva medverkan, individuellt och i grupp, vilket kräver obligatorisk närvaro vid campusträffarna. Studenten ansvarar för att genomföra didaktiska uppdrag med barn/ elever på någon skola.

Examination

Examinationen sker genom individuell skriftlig tentamen samt muntliga och skriftliga redovisningar, bedömning av med elever genomförda undervisningspass samt seminarier och laborationsrapporter.
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat.
Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan enskilda frågeställningar och i kursen behandlade teorier och synsätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänt på moment 1 och moment 2.
På tentamen och individuella redovisningar sätts något av betygen VG, G eller U. Laborationer, undervisningsaktiviteter och seminarier bedöms med betyget G eller U. Betyget på momenten baseras på en sammanvägning av resultat på samtliga examinerande delar och sätts först när samtliga obligatoriska inslag är betygsatta. Hel kurs, moment 1 och moment 2, betygssätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
För studerande som inte godkänns vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande av kurs/del av kurs se information:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande