Naturorientering och teknik för åk 4-6, 30 hp

Innehåll

Kursen Naturvetenskap och teknik, 4-6, 30 hp, är uppdelad i momenten Naturvetenskap och teknik 1, 15 hp, och Naturvetenskap och teknik 2, 15 hp. Momenten bygger på varandra och läses i denna ordning.
Moment 1. Naturvetenskap och teknik 1, 15 hp
Momentet är uppdelat i teman, som beskrivs närmare nedan, och där ämnet och ämnesdidaktiken studeras integrerat. Momentet inleds med en översikt över de storleksordningar i vilka naturvetenskapen är inblandad, från universum ned till kvarkarna. Momentet blickar även bakåt i tiden och gör en översikt över tidsepokerna i universums, jordens och livets utveckling. Vidare behandlas myter och föreställningar från dessa epoker och från andra kulturer. I anslutning till detta behandlas också hur naturvetenskap och teknik kommer till uttryck i medier som barnlitteratur och barnfilm och hur detta kan såväl berika som utmana undervisning i naturorienterande ämnen och teknik.
Momentet är fortsättningsvis uppbyggt kring fem teman; Astronomi, Teknik, Materia, Naturens kretslopp samt Krafter. Inom temat Astronomi studeras bl. a stjärnhimlen, solsystemet, månens faser, årstider och jordens utvecklingshistoria. 

Inom temat Teknik behandlas teknik för informationsöverföring, energiförsörjning och transporter, samt dess betydelse för samhällsutvecklingen. Även mätteknik behandlas tillsammans med vardagsnära tekniska system och artefakter.
Inom temat Materia behandlas materiens byggnad, kemiska reaktioner, faser och fasövergångar samt energi och energiomvandlingar. Inom temat Naturens kretslopp studeras växt- och djurceller, biologisk diversitet, fotosyntes, cellandning och ekologi. Inom temat Krafter studeras krafter och rörelselagar bland annat utifrån lekplatsen som erbjuder tillfällen att genom lek och rörelse studera friktion, centripetalkraft och Newtons rörelselagar.

Naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser i dessa teman behandlas ingående, omformas till övningar och experiment och används i undervisningsövningar med elevgrupper. Betydelsen av att oberoende av årstid kunna uppleva, upptäcka och utforska naturvetenskapliga och tekniska fenomen i omgivningen betonas, och det genomgående temat är att omsätta detta till undervisning för barn/elever. Människans roll i lokala och globala ekosystem bearbetas och diskuteras, liksom genusfrågor relaterade till undervisning i naturvetenskap och teknik. Digitala verktyg för undervisning i natur- och teknikorienterande ämnen är betydelsefulla lärarkompetenser och behandlas genom hela kursen. I momentet behandlas gällande styrdokument för grundskolan, och vikt läggs vid bedömningsfrågor i de natur- och teknikorienterande ämnena. Aktuell och relevant forskning som belyser betydelsen av det praktiska och undersökande arbetet för barns kunskapsutveckling och kreativitet behandlas och nyttjas.
Moment 2. Naturvetenskap och teknik 2, 15 hp
I momentet studeras områdena Systematik, genetik och evolution, Kropp och hälsa, Kemi i samhället, Fysik i vardagslivet, samt Tekniska konstruktioner och system.
Naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser samt arbetssätt och metoder behandlas ingående, omformas till övningar och experiment och används i undervisningspass med elevgrupper. I momentet förebereds studenterna i att planera, genomföra och utvärdera längre undervisningsavsnitt i naturvetenskap samt kunna bedöma elevprestationer i biologi, kemi och fysik samt teknik. Detta tar sin utgångspunkt i förvärvade kunskaper från kursen Lärande och undervisning II, 10hp, och i det föregående momentet, och som tränas i den efterföljande vfu-kursen Läraryrkets dimensioner, 22,5hp. Provkonstruktion behandlas därför och särskild tonvikt läggs här på forskningsresultat om elevers kunskaper, svårigheter, intressen i naturvetenskap och teknik i relation till nationella och internationella utvärderingar.
I området Systematik, genetik och evolution som bygger vidare på studierna i Moment 1 i biodiversitet och ekologi. Här studeras grundläggande genetik och evolution för att kunna jämföra djur och växter vad beträffar deras uppbyggnad och utveckling.
I området Kropp och hälsa studeras människokroppen ur ett hälsofrämjande perspektiv . Genom att ta utgångspunkt i aktuella hälsofrågor för barn/elever i denna åldersgrupp, studeras funktioner som bland annat cirkulation, respiration, sekretion, matspjälkning och immunförsvar från cell-och molekylnivå till organ- och individnivå. Vidare behandlas pubertet samt sex- och samlevnadsundervisning för den aktuella åldersgruppen.
Området Kemi i samhället bygger vidare på temat Materia i moment 1 och i här fördjupas kunskaperna om kemiska reaktioner med betydelse för vardagslivet, närsamhället och industrin. Vidare studeras energins och materiens oförstörbarhet och olika typer av energikällor där förnyelsebara energikällor särskilt behandlas ur ett hållbarhetsperspektiv.
I området Fysik i vardagslivet studeras elektricitet och magnetism, t ex i samband med elektriska kretsar och ingående komponenter med vardagsanknytning. Vidare studeras vågrörelse med utgångspunkt från ljud och ljus samt optiska instrument och akustik.
I området Tekniska konstruktioner och system breddas kunskaperna från Moment 1 om vardagsteknik till att här behandla större och mer komplicerade tekniska konstruktioner och system t ex inom informationsteknik, transport och energi.
I respektive tema tas utgångspunkt i aktuell forskning, spetsteknologi samt aktuell didaktisk forskning. Digitala verktyg för undervisning i natur- och teknikorienterande ämnen är betydelsefulla lärarkompetenser och behandlas genom hela kursen. I momentet behandlas gällande styrdokument för grundskolan, och vikt läggs vid bedömningsfrågor i de natur- och teknikorienterande ämnena. Aktuell och relevant forskning som belyser betydelsen av det praktiska och undersökande arbetet för barns kunskapsutveckling och kreativitet behandlas och nyttjas. I kursen behandlas också utomhuspedagogik för att i det kommande yrket kunna konkretisera abstrakta samband genom utforskande av närmiljön.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse
• redogöra för innebörden i och använda de naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser, som behandlas i kursen,
• använda naturvetenskapliga och tekniska förklaringsmodeller, för att förklara vardagliga fenomen och företeelser för elever på ett sådant sätt att deras intresse och begreppsutveckling stimuleras,
• redogöra för och analysera den didaktiska litteratur som behandlas,
• redogöra för hur relevant aktuell didaktisk forskning kan användas vid undervisning i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,

Färdighet och förmåga
• använda metoder och arbetssätt som kännetecknar de naturvetenskapliga ämnena och teknik
• planera, genomföra och utvärdera undervisningsövningar för elever i några av de områden som behandlas i kursen,
• leda undervisningsövningar och experiment för elevgrupp med beaktande av säkerhetsföreskrifter
• använda digitala verktyg för undervisningsändamål,
• använda närmiljön och närsamhället, oberoende av årstid, för studier i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• bedöma och dokumentera barns kunskaper och utveckling i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• planera ett undervisningsområde för naturorienterande ämnen och teknik med beaktande av gällande styrdokument och relevant ämnesdidaktisk forskning
• utforma prov, som mäter såväl faktakunskaper som förståelse,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• identifiera och problematisera aktuella händelser och forskning med relevans för kursens innehåll, samt kunna diskutera hur dessa kan användas i den framtida yrkesutövningen,
• värdera källor till vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar,
• diskutera aktuella hälsofrågor för åldersgruppen.
• analysera och diskutera av hur en given mänsklig aktivitet kan påverka vår gemensamma livsmiljö, lokalt och globalt,
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till undervisning i natur- resp. teknikorienterande ämnen utifrån relevant forskning.
• problematisera och diskutera bedömningar av elevprestationer

Behörighetskrav

Genomgången kurs Att undervisa (VFU II), 6 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen genomförs med föreläsningar, seminarier, laborationer, konstruktionsövningar, presentationsövningar, exkursioner, självstudier samt handledning i samband med design av hela undervisningspass för barn/elever. Undervisningspassen sker i universitets- eller skolmiljö. Laborationer, konstruktionsövningar, presentationsövningar, undervisningspass och seminarier är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker genom skriftlig tentamen samt muntliga och skriftliga redovisningar, bedömning av med elever genomförda undervisningspass samt seminarier och laborationsrapporter.
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat.
Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan enskilda frågeställningar och i kursen behandlade teorier och synsätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänt på moment 1 och moment 2.
På tentamen och individuella redovisningar sätts något av betygen VG, G eller U. Laborationer, undervisningsaktiviteter och seminarier bedöms med betyget G eller U. Betyget på momenten baseras på en sammanvägning av resultat på samtliga examinerande delar och sätts först när samtliga obligatoriska inslag är betygsatta. Hel kurs, moment 1 och moment 2, betygssätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talat emot det (HF 6 kap. 22§)

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande av kurs/del av kurs se information:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.