Musik för lärare gymnasieskolan, 90 hp (31-120). Ingår i Lärarlyftet II., 90 hp

Innehåll

Moment 1
I momentet ingår fördjupning av instrumentala färdigheter och ensembleledning samt körledning och instrumentkännedom. Praktiskt musicerande integreras med arrangering, komposition och improvisation. Användande av digitala verktyg görs med inriktning mot pedagogisk planering och organisation av musikundervisning. Musikämnets historia studeras i didaktiskt och samhälleligt perspektiv. Ämnets kunskapsteoretiska och filosofiska grunder och legitimering studeras i ett historiskt perspektiv och relateras till vår samtid. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten i såväl praktik som teori. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal.

Moment 2
I momentet ingår fördjupning av instrumentala färdigheter och ensembleledning, inklusive körledning och instrumentkännedom. Praktiskt musicerande integreras med arrangering, komposition och improvisation. Med digitala verktyg prövas framställning av eget undervisningsmaterial. Musikämnets historia studeras i didaktiskt och samhälleligt perspektiv. Elevers lärande och ämnets förutsättningar studeras utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv. Olika teorier och modeller för bedömning och värdering av elevers arbete studeras. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten i såväl praktik som teori. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal.

Moment 3
Användande av dans och kropp som uttrycksmedel i musikundervisning studeras och utvecklas. Detta integreras med scenisk beredskap. Kunskaper om konflikthantering i musikaliska projekt fördjupas. Musikämnets estetiska och konstnärliga uttryck problematiseras, från estetiska teorier och historiska kontexter. Bedömning, värdering och betygsättning av estetiska processer och produkter ingår. Ett traditionellt perspektiv på musikens historia studeras. Praktiskt musicerande, inklusive ensemble- och körledning, integreras som tidigare med arrangering, komposition och improvisation. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten i såväl praktik som teori. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal.

Moment 4
Ett musikaliskt projekt planeras, genomförs och utvärderas. Arrangering, komposition, ensemblemusicerande, dans och kropp som uttrycksmedel, scenisk beredskap integreras i projektet. Kriterier för bedömningsgrunder för projektet utvecklas. Teorier om estetiska lärprocesser presenteras. Perspektiv och teorier om populärkultur och medier används för att belysa musikämnet. Ett läromedel med ett kritiskt perspektiv på musikens historia studeras och diskuteras. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten i såväl praktik som teori. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal.

Moment 5
I momentet ingår fördjupning av instrumentala färdigheter, orkester- och körledning, komposition, arrangering och improvisation. Användande av IT och medieteknik relateras till dagens produktionsformer och kommunikation av musikaliskt material. Aktuell forskning om musik och musikundervisning studeras utifrån forskningsmetodiska och teoretiska perspektiv samt med forskningsfrågor och resultat med särskild relevans för undervisning inom vuxenutbildning och de frivilliga skolformerna. Aktuella styrdokument för de frivilliga skolformerna studeras utifrån olika former för lärande, bedömning och värdering. Ämnesspecifik- och integrerad undervisning problematiseras. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten vilket innefattar bedömning, värdering och betygsättning av estetiska processer och produkter.

Moment 6
Instrumentala färdigheter, orkester- och körledning utvecklas från ett interpretationsperspektiv. Kunskaper i komposition, arrangering och improvisation fördjupas. Användande av IT och medieteknik relateras till dagens produktionsformer och kommunikation av musikaliskt material. Aktuell musikpedagogisk forskning analyseras och granskas bland annat med avseende på olika förutsättningar för lärande i och om musik. Musik och mångkultur belyses med begrepp och teorier från bland annat ungdomskulturforskning och ur ett klass-, genus- och etnicitetsperspektiv. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten vilket innefattar bedömning, värdering och betygsättning av estetiska processer och produkter.

Förväntade studieresultat

Kursen skall ge:

• kunskap och förståelse om musikundervisningens historia och förståelse för undervisningens förutsättningar samt kunskaper om relationer mellan musik och identitet med utgångspunkt i aktuell ungdomskulturforskning.
• kunskaper om kommunikation, rollfunktioner och konflikthantering i ensemblegrupper och förhållningssätt till musikaliskt skapande och musikundervisningens villkor.
• kunskaper om musikteoretiska begrepp och förståelse för sådana begrepps användning och betydelser i musikundervisning, olika noteringstekniker för kör och ensemble samt olika sätt att dokumentera och bedöma elevers lärande och ämneskunskaper.
• kunskap om tidstypiska musikaliska uttrycksmedel och funktioner från olika epoker, stilar och genrer  och om olika sätt att organisera musikhistoriskt innehåll och material i pedagogiska sammanhang samt  förståelse för hur musik påverkar och påverkas av olika kontexter och samhälleliga förhållanden.
• kunskaper hur samhällsförändringar som medieteknikens utveckling påverkar musikundervisningens förutsättningar samt hur estetiska värderingar påverkar didaktiska val.
• kunskaper om kropp och dans som uttrycksmedel.
• fördjupad ämnesteoretisk grund genom studier i instrumentalspel, orkester- och körledning, komposition, arrangering och improvisation.
• kunskaper när det gäller användande av IT och medieteknik relaterat till dagens produktionsformer och kommunikation av musikaliskt material.
• utveckling av den studerandes förmåga att att själv och tillsammans med andra musikaliskt hantera klassrumsinstrument som klaviatur, gitarr, bas, trumset och röst.
• utveckling av den studerandes förmåga att ingå i, leda och hantera ensemblemusikaliska aktiviteter utifrån egen arrangerad och komponerad musik samt att enskilt och tillsammans med andra improvisera i olika former.
• utveckling av den studerandes förmåga att leda kör och olika ensembler på mer avancerad nivå och med utvidgad repertoar och att utifrån styrdokumenten planera och genomföra undervisning i musik samt bedöma, värdera och betygsätta estetiska processer och produkter.
• kunskaper om aktuell ungdomskulturforskning och kunskaper om hur makt, kön, klass och etnicitet påverkar värderingar av musik.

Behörighetskrav

Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning utan att vara ämnesbehörig.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, laborationer och grupparbete. Kursarbetet genomförs både i grupp och individuellt, till stor del i självständiga former via digital lärplattform. IKT- inslag förekommer kontinuerligt. Kursen omfattar obligatoriska sammankomster på studieorten. Den studerande ska ha tillgång till internetuppkopplad dator.

Undervisningsformsform (distans, campus)
Kursen ges som en kombination av distans och campus. Antalet campusträffar är 3 per termin.

Examination

De studerandes kunskaper examineras muntligt, skriftligt och genom uppvisande av färdigheter och förmågor i form av musikalisk gestaltning/redovisning. Examinationer sker individuellt och i grupp samt med uppgifter knutna till studentens portfolio.

Övriga föreskrifter

Validering
Validering kommer att vara möjlig.

Kursutvärdering
Utvärdering genomförs kontinuerligt under kursens gång och efter slutförd kurs.

Studievägledning
Sker på ett övergripande plan genom Lärarhögskolan vid Umeå universitet samt på ett kursspecifikt plan genom studievägledare inom kursansvarig institution.