Kursen breddar perspektiven på hur dans och rörelse kan stimulera barns kreativitet, kommunikativa och skapande förmåga. I kursen betonas vidare betydelsen av metodisk medvetenhet och fördjupad förmåga att leda lärande i dans, såväl i form av informellt som formellt lärande inom skolans och fritidshemmets verksamhet. I kursen behandlas hur dans som estetisk lärprocess och senmodernt uttryck kan fungera som betydelsefullt redskap i barns identitetsskapande och upplevelse av den egna kroppen. Inom kursens ram uppövas och vidareutvecklas de studerandes personliga rörelsespråk, kroppskännedom och gestaltande förmåga samt förmåga att uppleva och tolka dans. Tyngdpunkt läggs såväl på färdigheter i olika genrer som på musikens betydelse för lärande i dans. Med utgångspunkt i aktuell forskning analyseras dans som uttrycksmedel i ett historiskt, estetiskt och internationellt perspektiv. Särskild vikt läggs vid perspektiv och modeller för Dans i skolan. Vidare knyts aspekter om dans till uppfattningar om kropp och genus. Inom kursens ram tillämpas IKT som medel för dokumentation, analys och tolkning.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse
- visa fördjupad kunskap på hur dans och rörelse kan stimulera barns kreativitet, kommunikativa och skapande förmåga.
- visa förståelse för och kunna knyta dans och rörelse till aspekter som estetik, kropp och genus samt till estetiska lärprocesser
- uppvisa kunskap om dans som uttrycksmedel och Dans i skolan utifrån ett internationellt perspektiv.
- med stöd av aktuell forskning uppvisa kunskap i att analysera möjliga sätt att se, uppleva och tolka dans
Färdighet och förmåga
- visa metodisk medvetenhet och fördjupad förmåga att leda lärande i dans, såväl informellt som formellt lärande
- redogöra för hur dans och rörelse kan fungera som betydelsefulla redskap i barns identitetskapande.
- med kroppen som uttrycksmedel uppvisa gestaltande förmåga och viss färdighet i dansens olika genrer
- visa fördjupad kunskap i musikaliska element i anslutning till dansens lärande.
- visa förmåga att tillämpa IKT som medel för dokumentation, samt som ett verktyg för bearbetning, kritisk granskning och tolkning.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- uppvisa fördjupad förmåga att värdera och reflektera över dans som konstnärligt uttryck samt relatera den kunskapen till en pedagogisk verksamhet , till lärande i praktik och teori.
- visa förmåga att analysera och identifiera historiska och estetiska aspekter knutna till professionen i en senmodern och digitaliserad omvärld.
Behörighetskrav
Godkänd kurs i Dans och rörelse för fritidshemmet I, 15 hp eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborativt arbete, skrivuppgifter, handledning och seminarier samt individuellt arbete med portfolio. Kulturbesök kan förekomma. Portfolion skall innehålla läsloggar, lektionsplaneringar och fördjupningsuppgifter. Laborativt arbete och seminarier är obligatoriska.
Examination
De studerandes kunskaper examineras muntligt, skriftligt och genom uppvisande av färdigheter och förmågor i form av gestaltning/redovisning. Examinationer sker individuellt och i grupp samt med uppgifter knutna till studentens portfolio. Vid examinationen sätts betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Gruppuppgifter bedöms med betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U).
Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera och analysera kursens teoretiska delar. Vidare skall den studerande kunna bedöma och argumentera för val, utveckla olika angreppssätt och uttrycka medvetna ställningstaganden. Gestaltningen skall även visa på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s. k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
