Engelskt namn: New views on Music in pre-school and years 1-6
Denna kursplan gäller: 2009-01-19 och tillsvidare
Kurskod: 6MU016
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Inget huvudområde: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen
Beslutad av: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, 2008-10-08
Kursen utgår från de problembilder och utvecklingsbehov som belyses i Skolverkets NU-03 rapport för musikämnet samt kursdeltagarnas skilda erfarenheter av musikundervisning. Aspekter som berörs är förhållandet mellan mål, genomförande, bedömning och betygsättning. Relationen mellan styrdokumenten och ämnessyn diskuteras. Problem med prioriteringen av olika mål i ämnet berörs. Kursen anknyter till aktuell forskning inom området och till de studerandes iakttagelser och erfarenheter från musikundervisning. Kursen omfattar studier inom sex områden: Läroplaner i teori och praktik Kursen ska ge en bakgrund till den senare läroplansutvecklingen, det vidgade kunskapsbegreppet i läroplanen och de tankar som ligger bakom kunskapssynen i kursplanen för musik. Vidare diskuteras och problematiseras olika syn på ämnet musik och hur dessa kan vara utgångspunkt för utformningen av lokala arbetsplaner och undervisningsmål sett i perspektivet av en kunskapsprogression från barns tidiga åldrar till och med år 6. Kunskapsprogression och undervisningsinnehåll relateras också till de senare skolåren. Förhållandet mellan styrdokument, syn på ämnet och ämnets funktioner i skolan belyses liksom relationer mellan detta och lärares egna intressen och kompetenser. Utvärdering, bedömning och betygsättning i ämnet problematiseras. - Musikämnet i skolan då och nu - Läroplanen Lpo 94 och kursplanen i musik - Olika typer av kunskaper i musik - Lokala arbetsplaner och undervisningsmål i musik Utvärderingsmetoder och kunskapsbedömning i musik Kursen kommer att orientera om olika metoder för utvärdering i musik utifrån varierande kunskapsaspekter, inriktningar och kvaliteter i musikundervisningen och problematisera deras användning. Den nationella kursplanens betygskriterier skall omformas till lokala kriterier för den enskilda skolan och kriterier som gäller ett specifikt projekt eller en uppgift. I kursen diskuteras utvecklingen av lokala betygskriterier utifrån gemensamma kunskapsbegrepp och måldokument samt hur dessa ska användas för betygsättning och värdering av elevernas kunskaper i musik. Att utvärdera musikundervisning Att utvärdera kunskaper i musik formativt och summativt Att bedöma olika kunskapskvaliteter och kunskapsutveckling hos eleverna (år F6) Betygssättning musik Musikpedagogisk forskning Kursen ska ge en översikt över aktuell musikpedagogisk forskning och forskning kring estetiskt lärande och kunskapsutveckling med relevans för musikundervisningen i förskoleklass och skolan. Estetiska, kulturella och kreativa verksamheter, verkar ha stor betydelse som utgångspunkt för unga människors personliga utveckling och livsprojekt. Dessutom har kultur och estetik blivit allt viktigare som en del av demokrati, yttrandefrihet och utveckling av regioner. Skriftspråket är inte ensam förmedlare av kognition och kunskap, även musik kan ses som ett kommunikativt medium och ett språk. Omfattande forskning har också ägnat uppmärksamhet åt förhållandet mellan ungdomskulturer och skolans värld med dess traditioner och kunskapsorganisation. Kursen innebär litteraturläsning, diskussioner i grupp och konkreta övningar i att omsätta forskningsresultat i egna reflektioner och praktiska tillämpningar i målformuleringar, undervisning, utvärdering och kunskapsbedömning. Forskning om lärarutbildning och undervisning i musik Klassrumsforskning på musikområdet Forskning om estetiskt och musikaliskt lärande Utvärderingsforskning i musik Metodik för musikdundervisningens integrering i skolans kultur- och arbetsmiljö I kursen ingår att diskutera musikens särskilda villkor och möjligheter i skolans kultur- och arbetsmiljö. En viktig diskussionspunkt är också att bryta musiklärarens och ämnets ofta isolerade ställning i skolan och verka för att musikläraren införlivas i arbetslagen och det inre arbetet i skolan kring målskrivning, resursfördelning och inflytande i övrigt. En annan aspekt som belyses är möjligheten att arbeta med tema- och projektstudier där musik kan vara utgångspunkten för verksamheten och utgöra en avgörande kunskapsbärande funktion i ett allsidigt lärande skolarbete. Att arbeta i arbetslag Att undervisa i musik, gestaltning av undervisningen Skapande aktiviteter i musik Projekt- och temaarbeten Musik och IKT Förändringarna av medievärlden, där digitaliseringen spelar en central roll, är av stor betydelse även för förskolans, skolans och musikämnets utveckling. Praktiskt taget alla led av kommunikationsprocessen, såväl produktion som distribution av musik, har idag digitaliserats, såväl professionellt som i skolan, på fritiden och i hemmen. Digitala instrument och musikproduktionsredskap är idag en medborgerlig kompetens och en allt viktigare del av en samtida musikundervisning. Förändringarna av medievärlden, där musik spelar en central roll, är av mycket stor betydelse för musikämnets utveckling om man tänker sig att ämnet ska ligga i fas med samhällsutvecklingen. I kursen ingår studier av och användning av relevanta program lämpliga i musikundervisning, musikproduktion och för musikalisk kommunikation. att behandla digital musik att använda IKT i undervisningen att använda digitala ljudredskap i undervisningen webpublicering Samtida musikkulturer och musikanvändning Musik har stor betydelse i dagens samhälle och utgör för många ungdomar en betydelsefull del av deras vardag och liv. Kategorierna högt och lågt, seriöst och populärt eller kommersiellt har problematiserats. Tidigare marginaliserade grupper, kvinnor, ungdomar, barn och invandrare vill formulera sina specifika erfarenheter konstnärligt och kräver att deras kulturer ska få utrymme. Olika moderna medier, video, dator och Internet, används för att kommunicera musik i bredare grupper. Frågor kring klass, kön och etnicitet har blivit allt vanligare att behandla och musikstilar liksom musikanvändning kan relateras till ideologier, värdegrund och frågor om moral, etik. Att analysera, tolka och reflektera över innebörder inom medier och kultur är en viktig de av de kommunikativa situationer vi befinner oss i. Särskilt viktigt är detta kanske för barn och ungdomar. Lärarens möte med elevers intressen och behov av musik problematiseras i fråga om undervisningsinnehåll och organisation av undervisningen. - orientering om musik och musikens funktioner och användning - musik och musikanvändning i förhållande till klass, kön och etnicitet - hur den samtida musiken används/kan användas i skolan
Mål/effekter som förväntas vara uppnådda efter genomgången kurs: Efter godkänd kurs är studenten förtrogen med läroplanens kunskapssyn och de mål och kunskapskvaliteter som uttrycks i kursplanen för musikämnet och kan omsätta dessa mål i relevant undervisningsinnehåll och koppla mål och innehåll till olika arbetsformer och arbetssätt, kan studenten utvärdera sin egen musikundervisning i förhållande till undervisningsmål och elevernas kunskapsutveckling samt lokala förutsättningar och arbetsvillkor, kan studenten bedöma och betygssätta eleverna i musik i relation till läroplanens och kursplanens mål kan studenten verka för musikämnets ställning i skolan, till exempel genom samverkan med skolans övriga undervisning och/eller miljöer utanför skolan. kan studenten planera, genomföra och utvärdera/rapportera ett projekt i den/de skolformer denne arbetar i kan studenten använda IKT som ett verktyg i kommunikation kan studenten gestalta musikaliska uttryck medhjälp av digitala verktyg samt använda sådana tekniker i skolan är studenten medveten om hur klass-, genus- och etnicitetsperspektiv konstrueras på skol- och kulturområdet. har studenten kännedom om samtida musikkultur och kan kritiskt granska och använda dessa företeelser i skolan är studenten bekant med aktuell forskning kring det estetiska området i skolan.
Lärarexamen
Studietakten är halvfart (15 HP/termin). Kursen ges som distansundervisning med träffar på campus. Antalet campusträffar är fem. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops, individuellt arbete samt i form av gruppkonferens via digital plattform. I kursen tillämpas ett problemorienterat arbetssätt. Utvärdering genomförs kontinuerligt under kursens gång och efter slutförd kurs. Närvaro är obligatorisk vid sammankomsterna. De studerande skall vidare ge gensvar på varandras arbete. De skall ha tillgång till Internetuppkopplad dator med Officepaket, musikredigerings- eller arrangeringsprogram.
Examination grundas på inlämnings- och presentationsuppgifter samt på aktivt deltagande i seminarier, workshops och den digitala konferensen. Betyg sätts på kursen som helhet med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Välgodkänd läggs vikt vid att den studerande visar på hög grad av praktisk, teoretisk, estetisk och didaktisk medvetenhet genom att problematisera, analysera och reflektera kring samband mellan kursens olika delar med väl underbyggda resonemang. Ökad vikt läggs också vid initiativtagande, ansvarstagande, självständigt tänkande samt kritisk granskning. Studerande som underkänts har rätt till förnyad examination. Den studerande har rättighet att examineras två år efter förstagångsregistrering på kursen. Studerande som underkänts två gånger på samma kurs har rätt att hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan lärare utses som examinator. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. Tillgodoräknande Tillgodoräkning prövas individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräkningsordning).
Musik : en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning
Stockholm : Myndigheten för skolutvecklingb Liber distribution : 2007 : 64 s. :
http://www.skolutveckling.se/publdb-portlet/fileDownload?publ_id=575&file=publication
ISBN: 978-91-85589-41-8
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: http://www.skolutveckling.se
Nilsson Bo
Malmö : Musikhögsk. [distributör] : 2002 : [6], viii, 238, [3] s. :
ISBN: 91-628-5201-9
Se Umeå UB:s söktjänst
Betygskriterier för kurser inom institutionen för estetiska ämnen 2002-12-16. Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen (Tillhandahålls av institutionen). Grahn, Margaretha (2005). Musernas viskningar förr och nu. En studie av det musikaliska och inriktningen musiskt lärande. En teoretisk analys samt ett empiriskt bidrag från lärarutbildningen. Linköping Studies in Education and Psychology No 104. Linköpings universitet. Hall, Clare (2005). Gender and boys´singing in early childhood. In: British Journal of Music Education, Volume 21, Number 2, July 2005. (pp 5-20). Holgersen, Mening og deltagelse. Iakttagelse af 1-5 årige børns deltagelse i musikundervisning. (s.215-240)
Pramling Samuelsson Ingrid
Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans
Stockholm : Norstedts akademiska förlag : 2008 : 160 s. :
ISBN: 978-91-7227-574-4 (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst
Sandberg, Ralf, Heiling, Gunnar & Modin, Christer (2005), Musik. Ämnesrapport till rapport 253. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03). Stockholm: Skolverket. (195 s.) http://skolverket.se Skolverket. (2000.) Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes. (Kan hämtas på skolverkets hemsida). Sundin (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Ziv, Naomi & Goshen, Maya (2006). The effect of sad and happy background music on the interpretation of a story in 5 to 6-year-old children. In: British Journal of Music Education, Volume 23, Number 3. (pp 303-314).
Utbildningsdepartementet
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (lpo 94)
Stockholm : Fritzes : 1998 :