Examensarbete för ämneslärarexamen - Matematik, 30 hp

Innehåll

Kursen innebär ett systematiskt studium av undervisning och lärande i ämnet matematik. Detta omfattar planering och genomförande av en vetenskaplig studie samt dokumentation och redovisning av denna såväl muntligt vid seminarier som skriftligt i form av en vetenskaplig uppsats. Arbetet med den vetenskapliga uppsatsen förutsätter studier av teorier och tidigare nationell och internationell forskning inom problemområdet. Kursen bygger på de teoretiska och forskningsmetodologiska kunskaper och färdigheter som studenterna tillägnat sig i ämnesstudier och utbildningsvetenskaplig kärna, och på de insikter i lärarens yrkesroll som nåtts under verksamhetsförlagd utbildning.

Kursen består av två moment.
Moment 1. Forskningsplanering, 7,5 hp.
Momentet behandlar forskningsprocessens delar med tonvikt på formulering av syfte och forskningsfrågor inom området undervisning och lärande i ämnet matematik samt utarbetande av en litteraturöversikt med relevans för den planerade studien. Momentet inleds med en översikt om vetenskapligt förhållningssätt och forskningsprocessen med fokus på formulering av forskningsfrågor, metodval samt teoretisk förankring. Vidare behandlas litteratursökning inom för arbetet relevanta områden samt källkritiska överväganden. Under momentet utarbetas en forskningsplan för den egna studien.
 
Moment 2. Genomförande av forskningsuppgift samt utformning av vetenskaplig uppsats,  22,5 hp
Momentet behandlar forskningsprocessens delar med tonvikt på metoder för insamling och analys av material liksom presentation av resultat och diskussion utifrån studiens forskningsbakgrund. Vidare ingår färdigställande av en vetenskaplig uppsats enligt forskningsområdets konventioner. I momentet ingår försvar av det egna arbetet samt opposition på annans examensarbete.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• uppvisa för forskningsuppgiften nöjaktiga kunskaper i ämnet och grundläggande förståelse av för studien relevanta begrepp
• uppvisa relevant och aktuell kunskap om forskningsområdet genom användning av primär- och sekundärkällor
• uppvisa ändamålsenlig metodologisk kunskap

Färdighet och förmåga

• självständigt formulera ett syfte och undersökningsbara frågeställningar med relevans för läraryrket
• välja, motivera, tillämpa och tydligt redovisa relevant vetenskaplig metod i förhållande till forskningsproblemet 
• bearbeta, tolka och analysera insamlade data i enlighet med vetenskapliga principer samt redogöra för detta
• dra slutsatser grundade i egna resultat, tidigare forskning och teorier samt diskutera resultaten i förhållande till yrkesverksamheten
• strukturera en sammanhängande presentation med väl underbyggda argument
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk med en vetenskaplig stil
• utforma textens layout, inklusive referenser, tabeller och figurer, i enlighet med anvisningar
• kritiskt och konstruktivt granska vetenskapliga uppsatser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera och kritiskt värdera teorier, egna metod- och materialval, egna och andras lösningar och resultat
• diskutera det egna arbetets slutsatser och deras implikationer för framtida forskning
• motivera de val som gjorts utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska perspektiv
• diskutera generaliserbarhet och begränsningar i den egna vetenskapliga studien
• där det är tillämpligt, diskutera forskares ansvar liksom möjliga konsekvenser av forskning, däribland den egna

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser inom UK I och UK II samt de verksamhetsförlagda kurserna VFU I och VFU II är godkända. Utöver detta krävs för Ämneslärare med inriktning mot gymnasiet minst 150 hp i de två undervisningsämnen som skall ingå i examen varav minst 75 hp i matematik. För Ämneslärare med inriktning mot åk 7-9 krävs minst 120 hp i de tre undervisningsämnen som skall ingå i examen varav minst 60 hp i matematik.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av seminarier samt handledning. Under första momentet genomförs ett antal seminarier som behandlar vetenskaplig problemformulering samt sökning av nationella och internationella publikationer inom det aktuella området. Under senare del av kursen genomförs seminarier kring vetenskaplig teori och metod, analys av olika typer av empiriskt material samt områdets konventioner för utformning av forskningsrapporter. Handledning sker kontinuerligt under kursens gång. Den studerande ska regelbundet rådgöra och diskutera med handledaren om arbetets fortskridande. Under kursens gång genomförs ett antal handledningsseminarier där studenternas egna arbeten presenteras och diskuteras. Vid ett avslutande seminarium genomför de studerande opposition på varandras arbeten.

Examination

Examinationen av moment 1 görs genom bedömning av inlämnad forskningsplan. I detta moment används endast betygen Godkänd och Underkänd. Godkänt moment 1 är en förutsättning för att kunna examineras på kommande moment. Examinationen av moment 2 görs vid två tillfällen. Vid det första tillfället görs en bedömning av ett utkast till vetenskaplig uppsats. Vid det andra tillfället görs bedömning av färdigställd vetenskaplig uppsats samt försvar av det egna examensarbete och opposition av annat examensarbete. Vid examinationen av detta moment används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänt läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att identifiera och visa relevant teori och forskning, problematisera forskningsmetodiska frågor samt att på ett reflekterande och självständigt sätt analysera, värdera och diskutera de egna resultaten i relation till nationell och internationell forskning, teorier, forskningsetiska principer och yrkesverksamhet. För Väl godkänt på momentet vägs även en väl genomförd opposition in i betyget. Bedömningen ska enligt gällande förordning vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske. För betyget Väl godkänd på kursen krävs detta betyg på moment 2.

Den som erhållit betyget godkänt på kursen kan ej examineras för högre betyg. Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Om ordinarie prov genomförs i maj eller juni ska omprov erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Omprov ska erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom ska minst ett andra omprov (ett så kallat uppsamlingsprov) erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall då prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid institutionen för matematik och matematisk statistik. Examination baserad på denna kursplan garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.