Etik, demokrati och den heterogena lärandemiljön (UK), 7,5 hp

Innehåll

Kursen tar sin utgångspunkt i skolan som en integrerad del av samhället, där tyngdpunkten ligger på skolans fostransuppdrag och lärarens roll som förmedlare av demokratiska värderingar i en heterogen lärandemiljö. Kursen behandlar sociala och kulturella processer mellan elever och mellan elever och lärare. Ett genomgående tema är hur demokratifrågor genomsyrar arbetet i skolan på olika nivåer – från frågor om demokrati och likabehandling i skolans lärandemiljöer till frågor om skolans organisation och politiska styrning i ett demokratiskt samhälle. Begrepp som kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion och funktionsförmåga används för att ge kunskap om hur inkludering och exkludering, över- och underordning, skapas och återskapas i samhället och skolan. Här berörs också hur barns och ungdomars fritidskultur, inflytande från populärkultur och användningen av internet och sociala medier påverkar lärande, undervisning och det sociala livet i skolan.

Under kursen ges studenten möjlighet att utveckla sin förmåga till etisk och normkritisk reflektion i rollen som lärare. Genom att tillägna sig grundläggande teorier och metoder för att resonera i etiska frågor får studenten förutsättningar för att förstå och reflektera kring skolans värdegrund och lärares yrkesetik. Målet är att studenten ska tillägna sig verktyg för att kritiskt förhålla sig till och hantera sociala situationer i en lärandemiljö präglad av kulturell mångfald. Hit hör att kunna utmana och motverka diskriminering och annan kränkande behandling.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• visa fördjupad kunskap om och förståelse för vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag, med särskilt fokus på förskolans och skolans värdegrund och fostransuppdrag samt lärares yrkesetik;
• visa kunskap om och förståelse för skolans organisation och roll i ett demokratiskt samhälle, med avseende både på lärarens roll som förmedlare av demokratiska värderingar och på skolans politiska styrning;
• visa grundläggande förståelse för olika etiska teoribildningar och centrala normativa begrepp som aktualiseras i lärarrollen, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund och likabehandling;
• visa grundläggande kunskap om hur kulturell mångfald utifrån kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion, funktionsförmåga och barns och ungas kultur (fritid, medier, internet) skapar villkor för lärande, undervisning och det sociala livet i skolan;
• visa kunskap om och förståelse för betydelsen av att anlägga ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i rollen som lärare;

Färdigheter och förmåga

• visa grundläggande förmåga att tillämpa normkritiskt och etiskt resonerande i realistiska situationer från skolans och förskolans värld;
• visa förmåga att beakta barns och ungdomars sociala och kulturella bakgrunder i tillämpningen av skolans styrdokument;
• visa förmåga att identifiera hur diskriminerande beteenden och kategoriseringar skapas och återskapas i skolans sociala liv, och hur dessa kan utmanas och motverkas;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att identifiera och självständigt resonera kring etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skola och förskola och göra bedömningar utifrån styrdokument såväl som samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar samt olika typer av seminarier och gruppövningar. Föreläsningar ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa grundläggande kunskaper, men syftar också till att introducera studenten till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Seminarier och gruppövningar kopplar de teoretiska kunskaperna till studenternas kommande yrkesliv och ger stöd för att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt.

Två av seminarierna, de så kallade caseseminarierna, ger studenten möjlighet att tillämpa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under kursen på en realistisk problemsituation från skolans eller förskolans värld. Varje caseseminarium pågår under en heldag och genomförs tillsammans med verksamma lärare från för-, grund- eller gymnasieskolan, beroende på studentens examensinriktning. Under casearbetet ska studenterna använda de teoretiska kunskaper de erhållit under kursens gång såväl som relevanta styrdokument (som Skollagen, relevant läroplan och Lärares yrkesetik). Caseseminarierna är examinerande.

Examination

Examinationen består av en skriftlig salsskrivning, en hemtentamen i slutet av kursen och två caseseminarier som även involverar skriftliga uppgifter. Vid caseseminarierna kommer studenterna att arbeta i mindre grupper baserade på examensinriktning. Studenten ska självständigt kunna identifiera såväl svårigheter som möjligheter i lärarens arbete med att tillämpa skolans styrdokument, samt diskutera hur etiska överväganden och sociala och kulturella förhållanden i samhället påverkar lärande, undervisning och det sociala livet i skolan.
Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov erbjuds senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet.
Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.
Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik.
Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/