Språk, kommunikation och språkutveckling i förskolans verksamhet, 15 hp

Innehåll

I kursen studeras barns språkutveckling utifrån aktuell forskning och i ett kommunikativt sammanhang, såväl ur ett förstaspråksperspektiv som ett flerspråkigt perspektiv. Även försenad och avvikande utveckling belyses. Metoder för observation, dokumentation, analys och uppföljning av barns språk och kommunikation bearbetas. Pedagogiska lärandestrategier behandlas i förhållande till såväl första- som andraspråksutveckling. Vidare studeras hur barns uttryckssätt och kommunikationsförmåga kan utgöra grund för val av innehåll och arbetsformer i förskolans verksamhet.

Språket som uttryck för identitet och kultur hos individer och grupper uppmärksammas, särskilt mot bakgrund av flerkulturella och flerspråkliga lärandemiljöer i förskolan. I kursen behandlas teorier och metoder när det gäller tidig litteracitetsutveckling innefattande läs- och skrivutveckling. Betydelsen av språkstimulerande lärandemiljöer för barns tal- och skriftspråksutveckling uppmärksammas särskilt.

Kursen belyser litteraturens betydelse för barns språkliga utveckling, varvid barnlitteraturens genrer, det vidgade textbegreppet samt värdegrundsaspekter på barnlitteratur vad gäller genus, kön och etnicitet bearbetas. Pedagogiska arbetssätt som högläsning och berättande med utgångspunkt i boksamtal, textsamtal, lyssnande, dramatisering, rim och ramsor behandlas. Dessutom bearbetas hur interaktiva medier kan används i den pedagogiska verksamheten kring förberedande läs- och skrivutveckling. I kursen ges utrymme för reflektion kring det egna språket och de egna kommunikationsstrategierna.
 
Kursen består av två moduler:
Modul 1: Språk, språkutveckling och litteratursamtal i förskolan, 12 hp
Modul 2: Språkutvecklande arbete i förskolan, 3 hp

Förväntade studieresultat

För att få betyget  'Godkänt' på kursen ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för barns kommunikativa, begreppsliga och språkliga utveckling 0-5 år
• redogöra för och diskutera kännetecknande drag i barns flerspråkiga utveckling
• redogöra för och diskutera kännetecknande drag i avvikande och försenad språkutveckling
• redogöra för och diskutera centrala teorier och metoder i grundläggande läs- och skrivinlärning
• redogöra för betydelsen av berättande och bokläsning för barns språkutveckling, såväl första- som andraspråksutveckling
• beskriva olika språkstimulerande lärandemiljöer och deras betydelse för språk- och litteracitetsutveckling hos såväl enspråkiga som flerspråkiga barn

Färdighet och förmåga

• observera och dokumentera förskolemiljö med avseende på barns och pedagogers språkanvändning
• utföra enklare analys av barns språk och kommunikation
• observera och dokumentera förskolemiljö samt utifrån detta föreslå pedagogiska insatser som stimulerar barns språkutveckling
• använda och didaktiskt tillämpa olika medier med avseende på det vidgade textbegreppet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera och problematisera val av innehåll och arbetssätt i förskolan och hur detta kan ta sin utgångspunkt i olika barns språk, uttryckssätt och kommunikation
• diskutera relevanta medier för förberedande läs- och skrivutveckling samt för dokumentation, reflektion och uppföljning
• diskutera och kritiskt granska pedagogisk användning av barnlitteratur såväl ur ett språkstimulerande perspektiv som för kommunikation av förskolans värdegrund
• diskutera och reflektera över det egna språket och den egna muntliga och skriftliga kommunikationen inom ramen för den framtida yrkesrollen.

Behörighetskrav

30 hp inom förskollärarprogrammet.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.

Examination

Modul 1 examineras genom två skriftliga hemuppgifter samt genom muntliga seminarier och redovisningar, 12 hp
Modul 2 examineras genom skriftliga inlämningar, obligatoriskt seminarium, redovisning av fältstudie och redovisning av läst litteratur, 3 hp

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Som betyg används något av uttrycken Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på kursen krävs detta betyg på modul 1.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Tentamensskrivningar i campuskurser görs vid Umeå universitet, Campus Umeå. Till alla salstentamina är anmälan via Studentwebben obligatorisk.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

En student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.