Bedömning för och av lärande (UVK), 15 hp

Innehåll

Kursen består av tre moduler: summativ bedömning, formativ bedömning och motivation samt ämnesdidaktik.  De två första modulerna handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik, såväl för beslut om enskilda elever som för lärarens egen undervisning. Ett centralt tema i kursen är hur lärare och elever kan samla in och tolka information och baserat på denna information dra slutsatser om elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Dessa slutsatser används i formativ bedömning som underlag för att stödja elevers lärande och i summativa bedömningar för att på ett tillförlitligt, giltigt och likvärdigt sätt kunna utöva betygssättning och genomföra utvärdering av skolans verksamhet. Särskilt belyser kursen bedömningars kvalitet. Förutom bedömning är motivation ett centralt tema i kursen. Detta tema belyser hur elevers motivation att lära kan främjas. I den tredje modulen, ämnesdidaktik, behandlas olika arbetsformer och arbetssätt i undervisningen och innehållet i de två första modulerna konkretiseras för specifika skolämnen.

Modul 1: Summativ bedömning i teori och praktik, 6 hp
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innefattar den teoretiskt inriktade delen av modulen centrala begrepp som rör bedömning, utvärdering och betygssättning. Fokus är på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier med relevans för reliabla, valida och ändamålsenliga bedömningspraktiker. I modulen sätts bedömning och betygssättning även in i ett samhällsperspektiv. Nationella utvärderingar och internationella komparativa studier om undervisning och elevers resultat behandlas för att ge perspektiv på undersökningarna, deras resultat och konsekvenser. Vidare behandlas utvärdering, uppföljning, och utveckling som delar i ett kvalitetsarbete av undervisning både ur ett klassrumsperspektiv och ett systemperspektiv på skolan.

I den praktiskt inriktade delen av modulen behandlas hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Detta inkluderar planering och utformning av olika typer av kunskapsmätningar, främst för användning som underlag vid betygssättning. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer det nuvarande svenska betygssystemet att belysas, inklusive kunskapskravens utformning, skoljuridik om de rättsregler som styr lärarens myndighetsutövning och hur lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta tillförlitliga, giltiga och likvärdiga betyg.

Modul 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5 hp
Modulen handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Modulen behandlar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Det inkluderar hur läraren kan framkalla belägg för elevers lärande och använda dessa belägg för att ge feedback och anpassa undervisningen till att möta elevernas lärandebehov. Det inkluderar även hur läraren kan stödja elevernas deltagande i den formativa bedömningsprocessen som läranderesurser för varandra och som självreglerande lärande, och hur utveckling av gemensamma tolkningar av lärandemål mellan elever och lärare kan stödjas. Modulen behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära. I modulen inkluderas också hur formativ bedömning och teorier om motivation kan användas i samarbete med hem och andra aktörer i skolan, t ex vid utvecklingssamtal.
 
Modul 3: Ämnesdidaktik, 4 hp 
I modulen behandlas hur lärare i sin undervisning kan nyttja olika arbetssätt och arbetsformer som är grundade i vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetssätt och arbetsformer diskuteras både för nyttjande i specifika skolämnen och skolämnen i samverkan. I modulen behandlas planering för undervisning av ämnesområden knutna till det egna ämnets centrala innehåll och kunskapskrav. I relation till detta behandlas också summativ och formativ bedömning konkretiserat i specifika skolämnen. Vidare granskas vilken roll olika typer av undervisningsmaterial t.ex. läromedel har för undervisningen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Modul 1: Summativ bedömning i teori och praktik

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygssättning och utvärdering,
• redogöra för det svenska betygssystemet inklusive de rättsregler som gäller för myndighetsutövning vid betygssättning,
• redogöra för olika modeller för systematiskt kvalitetsarbete,

Färdighet och förmåga

• planera ändamålsenliga bedömningssituationer,
• konstruera ändamålsenliga prov med olika typer av frågor och uppgifter,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras bedömningspraktik ur ett bedömningsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att öka deras kvalitet. 

Modul 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik
 
Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp inom områdena formativ bedömning och motivation,
• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation,

Färdighet och förmåga

• använda kunskap om formativ bedömning och motivation för att redogöra och argumentera för hur undervisningspraktiker kan genomföras för att främja elevers lärande och motivation,
• planera och genomföra utvecklingssamtal,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras klassrumspraktik ur ett formativ bedömningsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att främja elevers lärande,
• värdera och kritiskt granska sin egen och andras klassrumspraktik ur ett motivationsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att främja elevers motivation.

Modul 3: Ämnesdidaktik, 4 hp
 
Kunskap och förståelse

• visa kunskaper om arbetssätt och arbetsformer inom det egna skolämnet,

Färdighet och förmåga

• tolka och omsätta styrdokumentens mål till former för planering, genomförande och bedömning i det egna skolämnet, 
• genomföra formativa och summativa bedömningar kopplat till styrdokumenten i det egna skolämnet, 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera och kritiskt granska olika typer av undervisningsmaterials roll för elevers lärande. 

Behörighetskrav

Minst 14 hp godkända studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) där kunskaper inom områdena skolans uppdrag samt undervisning och lärande eller motsvarande ska ingå.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner, grupparbeten, och tillämpande övningar.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.
 
Modul 1: Summativ bedömning i teori och praktik, 6 hp 
 
Modulen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig tentamen som genomförs via digital lärplattform (U/G),
• muntlig examination genomförs via seminarier (U/G), samt
• individuell skriftlig uppgift (U/G/VG). 

Modul 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5 hp

Modulen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig salstentamen (U/G/VG), 
• muntligt seminarium samt en individuell skriftlig uppgift (U/G).

Modul 3: Ämnesdidaktik, 4 hp

Modulen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig uppgift (U/G/VG)
• muntlig redovisning utifrån skriftligt underlag (U/G)

Gemensamma examinationsbestämmelser
Betyg på respektive modul beslutas först när samtliga prov inom modulen är genomförda. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) på en modul krävs därutöver att de prov som kan bedömas med resultatet väl godkänt bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på modulen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på modulens samtliga prov.
 
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och alla modulerna är godkända. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs betyget godkänt (G) på kursens alla moduler. För slutbetyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs betyget väl godkänt (VG) på minst två av kursens moduler.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) i enlighet med Umeå universitetets regelsystem Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-2368-18). För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie provtillfälle och ett omprovstillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle. För prov som genomförs i maj och juni månad erbjuds första omprovstillfället inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver anordnas ett andra omprovstillfälle inom ett år efter att kursen avslutats. 

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. 
 
Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt. 
 
En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om byte av examinator ställs till prefekten vid kursansvarig institution.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-1230-20).

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Föreskrifter vid övergångar
Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.