Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 30 högskolepoäng (1-30). Ingår i Lärarlyftet, 30 hp

Innehåll

Kursen består av följande moduler:

1. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 5 hp
2. Livet i hem och familj, 5 hp
3. Mat och hälsa, 5 hp
4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del 1, 5 hp
5. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 5 hp
6. Konsumtion och ekonomi, 5 hp

I kursens samtliga moduler ingår ämnesdidaktik inklusive metodik motsvarande
totalt 9 hp

Modul 1. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 5 hp
Modulen är en introduktion till skolämnet hem- och konsumentkunskap för åk 1- 6. Ämnets teoretiska grund, syfte, mål, innehåll och kunskapskrav bearbetas. Ämnesrelevant forskning introduceras och problematiseras översiktligt. Pedagogiska
planeringar och hjälpmedel samt aktuella arbetsformer för årskurserna 1-6 belyses. Modulens innehåll relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Kursplan och arbetsformer för årskurserna 1-6 berörs genom att studenterna läser kursplanen för ämnet, boken Didaktik för hem- och konsumentkunskap och lyssnar på inspelade föreläsningar om kursplanen, historiskt och fram till dagens rådande. På campus arbetar vi med att problematisera kursplanen tillsammans i grupp och med lärare. Studenterna skriver enskilda pedagogiska planeringar med formativa och summativa bedömningar, för ett valfritt område i kursplanen. Detta lämnas in och bedöms av lärare. Studenterna redovisar sina pedagogiska planeringar för varandra via lärplattformen eller på plats på campus. Studenterna ta också del av nationell ämnesdidaktisk forskning genom att se inspelade presentationer om dessa. De diskuterar detta via lärplattformen och problematiserar forskningen utifrån kursplanen i Hkk och andra ramfaktorer, samt på vilket sätt de kan ha användning för forskningen i sin undervisning. På detta sätt får studenterna ett varierande arbetssätt där samspel sker både i virtuella och fysiska lärmiljöer. Kollaborativt lärande speglar den utbildningsfilosofi som används på hela utbildningen. Generella kompetenser tränas genom att studenterna får redovisa för varandra och använda sig av akademiskt skrivande.

Modul 2. Livet i hem och familj, 5 hp
Modulen belyser livet i hem och familj. Hemarbete som t.ex. rutiner och metoder för rengöring studeras och diskuteras utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, jämställdhet, kultur och normer. Måltidens centrala betydelse för människans sociala relationer samt vanliga mattraditioner belyses. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

I denna modul är fokus på den del av grundskolans kursplan som handlar om levnadsvanor. Hemarbete såsom rutiner och metoder för rengöring behandlas och problematiseras genom att studenterna får ett tilldelat område för rengöring som ska redovisas genom filminspelning. Filmen ska behandla metoder för det tilldelade rengöringsområdet med fokus på hälsa, ekonomi och miljö, kultur och normer. Filmerna laddas upp i lärplattformen och studenterna tittar på varandras filmer för att på så sätt ta del av kunskap av varandra (kollaborativt lärande). Vidare behandlas kursplanen i grundskolan som handlar om hemarbete och rengöring. Detta görs genom att studenterna får konstruera pedagogiska planeringar med formativa bedömningar tillsammans och vi problematiserar vad som kan behandlas och på vilket sätt. På så sätt tar vi tillvara på studenternas olika förkunskaper och använder det som en styrka i undervisningen. Måltidens betydelse i relation till kultur och religion behandlas genom att studenterna får tillaga maträtter som är vanliga inom olika mattraditioner både nationellt och internationellt samt diskutera dessa tillsammans utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom varierande undervisningsmetoder får studenterna träna både på tal och skrift. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer. De generella kompetenserna tränas genom att studenterna får använda sig av filminspelning och redovisningar i grupp. Även arbete i köksmiljö i grupp ingår, vilket ger studenterna en möjlighet till förståelse för elevers grupparbete i Hkk-ämnet.

Modul 3. Mat och hälsa, 5 hp
Modulen behandlar matens betydelse för människors hälsa. Generella rekommendationer och individuella behov av energi och näring bearbetas i relation till livsmedelsinnehåll. Modulen belyser födoämnesöverkänslighet och kostrelaterade folksjukdomar.
Dessutom behandlas den mångkulturella måltidens betydelse. Ämnesövergripande arbetssätt inom området mat och hälsa behandlas. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet i grundskolans centrala innehåll som handlar om levnadsvanor. Kostens betydelse för hälsa behandlas genom att studenterna läser aktuella nordiska näringsrekommendationer baserade på vetenskaplig grund, arbetar med information på livsmedelsverkets hemsida, läser kurslitteratur samt ser inspelade föreläsningar som är baserade på forskning om näring, kost och hälsa. De folksjukdomar som behandlas är övervikt, diabetes typ 1 och 2, och hjärtkärlsjukdom. Studenterna stöds i lärandet med hjälp av instuderingsfrågor och möjlighet till asynkron diskussion med lärare och medstudenter i lärplattform. Med hjälp av digitala applikationer för energi och näringsberäkningar får studenterna arbeta med uppgifter utformade som case för att tillgodogöra sig kunskaper om på vilket sätt man kan sätta samman en dagsmatsedel med olika typer av måltider så att dagen blir varierad och balanserad. Födoämnesöverkänsligheter såsom celiaki (glutenintolerans), komjölkproteinallergi, laktosintolerans med flera behandlas genom att studenterna tillsammans i grupp tillagar maträtter och bakverk lämpliga för födoämnesöverkänsliga personer, bland annat används ersättningsprodukter. Födoämnesöverkänslighet problematiseras och diskuteras ur olika perspektiv, såsom konsekvenser vid intag av livsmedel som innehåller exempelvis allergener samt näringsmässiga risker för individen. I modulen behandlas även ämnesövergripande arbetssätt som kan användas i skolan när det gäller innehållet mat och hälsa. Modulens innehåll problematiserat utifrån kursplanen och studenterna diskuterat på vilket sätt innehållet ska bedömas för grundskolans elever. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer och de generella kompetenserna som tränas är bland annat redovisning i grupp, presentationsteknik, samarbete på distans samt att använda sig av digitala applikationer.

Modul 4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del 1, 5 hp
Modulen behandlar översiktligt råvarors ursprung, produktion, sammansättning och uppbyggnad. Begreppet livsmedelskvalitet problematiseras utifrån olika hållbarhetsperspektiv. Matsvinn och hushållens avfall och användning av energi och vatten belyses. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet i grundskolans centrala innehåll som handlar om levnadsvanor och mat och matlagning. Studenterna studerar olika livsmedelsgrupper genom att läsa kurslitteraturen Livsmedelsvetenskap och problematiserar
livsmedel utifrån några olika hållbarhetsperspektiv. Detta görs genom att studenterna får undersöka olika processade livsmedel och göra en livscykelanalys utifrån hälsa, ekonomi, miljö och sensoriska aspekter. Analysen redovisas för medstudenter antingen via lärplattform eller på campus. Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet problematiseras genom att studenterna tar del av fakta kring
mikrobiologiska faktorer som kan påverka livsmedelssäkerheten. Didaktiska diskussioner förs hur man kan tillrättalägga undervisningen i grundskolan utifrån hygien- och säkerhetsaspekter samt hur och vad som kan bedömas utifrån kursplanen. Genom redovisning i grupp får studenterna lära av varandra (kollaborativtlärande). Matsvinn och hushållens avfall behandlas genom att studenterna får tillaga måltider utifrån begränsad tillgång på energi, vatten och livsmedel. Detta diskuteras sedan i grupp. Hushållens avfall behandlas genom en föreläsning av yrkesverksamma personer inom vatten och avfall. Generella kunskaper som tränas i denna modul är framförallt muntlig kommunikation och förmåga att ge feedback.

Modul 5: Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 5 hp
I modulen ingår att välja, hantera, tillaga och värdera livsmedel i relation till hälsa, ekonomi, miljö, tid och sensoriska aspekter. Grundläggande metoder för matlagning och bakning analyseras och tillämpas. Recept belyses utifrån hälsa, ekonomi, miljö, tid samt sensoriska och pedagogiska aspekter. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet som i grundskolans centrala innehåll handlar om mat, matlagning och levnadsvanor. Studenten tränar på att hantera och tillaga mat samt att baka genom att tillsammans i grupp utföra laborationer på plats på campus som sedan redovisas och diskuteras tillsammans. Studenterna tränar även hemma på grundläggande metoder för matlagning. Metoderna filmas av studenten och läggs upp på lärplattformen där de diskuteras. Kurslitteraturen Livsmedelsvetenskap och tillförlitliga receptböcker som Vår kokbok används för att tillgodogöra sig optimal metod för matlagning och bakning. Studenter med olika erfarenheter av området hjälps åt att föra lärandet framåt i diskussioner på campus och i lärplattform. Recept och receptteknik behandlas genom att studenterna får ta del av inspelad föreläsning kring receptteknik och på så sätt tillgodogöra sig kunskaper
kring vilka vanliga begrepp som förekommer inom matlagning och bakning. Sensoriska aspekter genomsyrar all matlagning och bakning. Sensoriska metoder används i form av SAPERE-metoden, en vetenskapligt och praktiskt beprövad laboration riktad till yngre åldrar som handlar om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur hos livsmedel. Studenterna tränas i metoden genom att utföra laborationen tillsammans med elever i grundskolan och sedan analysera och diskutera dess utfall. I denna modul används en rik variation av undervisningssätt; föreläsningar, laborationer och demonstrationer. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer och de generella kompetenserna som tränas är bland annat redovisning i grupp, demonstrationer och filminspelning.

Modul 6: Konsumtion och ekonomi 5 hp
Modulen behandlar ekonomi, konsumtion, sparande och betalformer för barn och ungdomar. Reklam och mediers påverkan på målgruppens konsumtion belyses och problematiseras. Myndigheter och organisationer som stärker konsumentens ställning behandlas översiktligt. Innehåll relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet som i grundskolans centrala innehåll handlar om privatekonomi och konsumtion. Ungas privatekonomi, konsumtion och sparande behandlas genom att studenterna tar del av litteratur och föreläsningar. Föreläsningarna ges både som inspelade filmer och på plats från organisationer såsom Konsumentverket och Kronofogden. Studenterna gör en individuell skriftlig inlämning där barn och ungas konsumtion problematiseras. Inlämningen redovisas även via seminarium på plats eller via lärplattformen. I modulen behandlas även kursplanens innehåll gällande konsumtion och ekonomi och studenterna diskuterar på vilket sätt undervisning inom området kan genomföras och bedömas. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer och de generella kompetenser som tränas är bland annat filminspelning och redovisning i grupp där studenterna övas i argumentationsteknik.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för hem- och konsumentkunskapsämnets syfte, mål, innehåll och kunskapskrav enligt gällande kursplan

Färdighet och förmåga

• Planera pedagogisk verksamhet inom ämnet utifrån gällande styrdokument

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt granska och värdera undervisning i hem- och konsumentkunskap utifrån forskningsresultat

Modul 2. Livet i hem och familj, 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för begreppet hållbar utveckling i relation till ämnet hem- och konsumentkunskap
• Redogöra för hur måltiden konstrueras och skapar mening i sociala relationer
• Känna till vanligt förkommande mattraditioner

Färdighet och förmåga

• Välja och använda funktionella och säkra metoder, redskap och produkter för rengöring utifrån hälsa, ekonomi och miljö

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Diskutera människors normer och förhållningssätt till hemarbete utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, jämställdhet och kultur

Modul 3. Mat och hälsa, 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för människans behov av energi och näringsämnen
• Redogöra för livsmedels innehåll av energi, näringsämnen och allergener
• Redogöra för den mångkulturella måltidens betydelse

Färdighet och förmåga

• Planera måltider utifrån nordiska näringsrekommendationer
• Tillaga måltider för personer med födoämnesöverkänslighet och födoämnesallergi.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Problematisera skolans roll i folkhälsoarbete

Modul 4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del 1, 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Beskriva hur mikroorganismer i livsmedel kan påverka livsmedelskvalitet och hälsa samt hur hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan påverka dessa processer

Färdighet och förmåga

• Kunna tillaga måltider utifrån olika hållbarhetsperspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Analysera och värdera råvaror, livsmedel och produkter utifrån livsmedelskvalitet och hållbar utveckling

Modul 5: Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för matlagningstermer och kulinariska ord
• Förklara kvalitets- och näringsvärdesförändringar som kan uppstå vid hantering, förvaring och tillagning av olika livsmedel

Färdighet och förmåga

• Tillämpa grundläggande metoder för matlagning och bakning
• Planera och genomföra Sapere-laboration tillsammans med grundskoleelever

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera olika livsmedel, matlagningsmetoder och maträtter utifrån hälsa, ekonomi, miljö, tid och sensoriska aspekter

Modul 6: Konsumtion och ekonomi 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för barn och ungdomars konsumtion och sparande

Färdighet och förmåga

• Visa ämnesdidaktiska förmågor inom området ekonomi och konsumtion som krävs för yrkesutövningen

Värderingsförmåga o förhållningssätt

• Granska och diskutera reklam och mediers påverkan på barn och ungdomar
• Diskutera vilken betydelse konsumtion av varor och tjänster har för barn och ungdomar

Behörighetskrav

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande
lärarexamen som är avsedd för åk 1-3 utan att vara ämnesbehörig.

Undervisningens upplägg

50% studietakt, Distans med campusträffar, två träffar/termin a 2-3 dagar

Examination

Modul 1. HK - en introduktion, 5 hp
Examination sker genom en individuell skriftlig uppgift som betygsätts U/G eller VG. I modulen ingår även seminarier där betyget U eller G sätts.

Modul 2. Livet i hem och familj, 5 hp
Examination sker genom individuella skriftliga uppgifter som betygsätts U/G eller VG. I modulen ingår även demonstration genom filminspelning samt seminarier och laboration där betyget U eller G sätts.

Modul 3. Mat och hälsa, 5 hp
Examination sker genom individuell digital tentamen i lärplattform där betyget U, G eller VG sätts. I modulen ingår även laboration och seminarium med redovisningar i grupp, där betyget U eller G sätts.

Modul 4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del I, 5 hp.
Examination sker genom en individuell skriftlig uppgift samt en individuell digital tentamen i lärplattform som betygsätts U/G eller VG. I modulen ingår även laboration samt seminarier där betyget U eller G sätts.

Modul 5. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 5 hp
Examination sker genom individuella skriftliga uppgifter som betygssätts med U, G eller VG. I modulen ingår även demonstration genom filminspelning, laborationer i grupp med individuell bedömning samt ett individuellt test via lärplattform. För dessa sätts betyget U eller G.

Modul 6. Konsumtion och ekonomi, 5 hp
Examination sker genom två individuella skriftliga uppgifter som betygssätts med U, G eller VG. I modulen ingår även examinerande seminarier. För dessa sätts betyget U eller G.

För VG på hels kurs ska minst 4 moduler ha betyget VG.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment
inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på modul eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. I det fall kursplanen upphör att gälla eller genomgår större förändringar garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt den ursprungliga kursplanen under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelverk och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt studentcentrums riktlinjer.