Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Innehåll

Moment 1. Skolämnet hem- och konsumentkunskap, 5 hp
Momentet är en introduktion till skolämnet hem- och konsumentkunskap med fokus på att belysa ämnets teoretiska utgångspunkt samt dess historiska framväxt. Kursplanen i ämnet presenteras och problematiseras och ämnesdidaktisk forskning introduceras. Studenten tränar på att planera pedagogisk verksamhet inom ämnet utifrån olika ramfaktorer samt elevers olika förutsättningar såsom kulturella, språkliga, psykosociala, kognitiva och emotionella funktioner. Komplexiteten kring bedömning inom ämnet diskuteras.
 
Undervisningen bedrivs via digital lärplattform samt campusförlagda träffar och består av föreläsningar och litteraturstudier med obligatoriska seminarier i muntlig eller skriftlig form. Dokumentation i digital form sker som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Grupparbeten och enskilda arbeten redovisas på varierande sätt; muntligt, skriftligt och med hjälp av digitala verktyg. Problem- och processorienterade arbetssätt ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser och ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.
  

Moment 2. Mat, måltider och hälsa, 10 hp
Momentet baseras på grundskolans centrala innehåll för årskurs 1-6 i Hem- och konsumentkunskap samt aktuell forskning inom ämnesområdet. Momentet inleds med att behandla människans behov av energi, energigivande näringsämnen, vätska och de viktigaste vitaminerna och mineralerna samt dess funktion i kroppen. Innehåll av energi och näring i olika livsmedel och måltider granskas i relation till nordiska näringsrekommendationer och de olika behov som kan föreligga hos olika grupper beroende på t.ex. ålder, kön, aktivitet eller särskilda behov.
 
Matens betydelse för folkhälsa i förebyggande syfte och en översikt av olika kostrelaterade folksjukdomar behandlas. Riktlinjer rörande skolmåltider granskas och dess möjliga roll för integrering av nyanlända elever diskuteras. I momentet ingår också hur man med god hantering och livsmedelshygien kan förebygga sjukdomar och livsmedelsförstörande processer orsakade av mikroorganismer.
 
I momentet ingår grundläggande kunskaper kring råvaror och metoder för matlagning och bakning samt receptanalys och receptkonstruktion. Studenten väljer och hanterar livsmedel och tillagar maträtter och måltider samt värdera dessa i relation till perspektiven hälsa, ekonomi och miljö samt kulturella, sensoriska och pedagogiska aspekter.
 
Genomgående i momentet fördjupas teoretiska kunskaper med praktiska tillämpningar och ämnesdidaktiska perspektiv problematiseras i relation till den pedagogiska praktiken.
 
Undervisningen bedrivs via digital lärplattform med campusförlagda träffar och består av föreläsningar och litteraturstudier med obligatoriska seminarier i muntlig eller skriftlig form. Dokumentation i digital form sker som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Obligatoriska laborationer förekommer i momentet och följs upp av reflektioner och diskussioner. Grupparbeten och enskilda arbeten redovisas på varierande sätt; muntligt, skriftligt och med hjälp av digitala verktyg. Problem- och processorienterade arbetssätt ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser och ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.
 

Moment 3. Mat, hushåll, individ och samhälle, 5 hp
Momentet baseras på grundskolans centrala innehåll för årskurs 1-6 i Hem- och konsumentkunskap samt aktuell forskning inom ämnet. Under momentet behandlas människans relation till mat ur ett sociologiskt perspektiv. Preferenser och val av livsmedel samt värderingar om mat problematiseras i relation till samhällsutveckling, genus, samhällsklass, etnicitet, religion och kultur. Mat- och måltidsvanor samt mattraditioner i samband med högtider inom olika kulturer behandlas. Andra aspekter som belyses är hur sociala normer och mänsklig interaktion påverkar matvanor och hur detta formas under livet, samt hur alla dessa aspekter kan påverka undervisningen och de sociala relationerna i årskurserna 1-6. Aktuell forskning om kostsociologi i Hem- och konsumentkunskap kopplas till den didaktiska kompetensen att inkludera och bejaka olika matvanor utifrån kursplanens innehåll rörande fysisk och psykosocial hälsa.
 
I momentet studeras också hushållets olika verksamheter, såsom tvätt, städning, matlagning och övrig omsorgsverksamhet, utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, jämställdhet och kultur. Detta inkluderar mångfaldsaspekter relaterade till nyanlända elever och elever med olika kulturell bakgrund. Jämställdhet i vardagslivet och balansen mellan hemarbete och förvärvsarbete problematiseras i relation till genusteorier och genusforskning.
 
Genomgående i momentet fördjupas teoretiska kunskaper med praktiska tillämpningar och ämnesdidaktiska perspektiv problematiseras i relation till den pedagogiska praktiken.
 
Undervisningen bedrivs via digital lärplattform samt campusförlagda träffar och består av föreläsningar och studier av vetenskaplig litteratur/artiklar med obligatoriska seminarier i muntlig eller skriftlig form. Dokumentation i digital form sker som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Obligatoriska laborationer förekommer och följs upp av reflektioner och diskussioner. Grupparbeten och enskilda arbeten redovisas på varierande sätt; muntligt, skriftligt och med hjälp av digitala verktyg. Demonstrationer och framförande spelas in och analyseras. Värderingsövningar kan ingå i undervisningen. Didaktiska diskussioner kring innehåll och metoder förekommer kontinuerligt. Problem- och processorienterade arbetssätt ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser och ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.
 

Moment 4. Konsumtion, ekonomi, miljö och livsstil, 7,5 hp
Momentet baseras på grundskolans centrala innehåll för årskurs 1-6 i Hem- och konsumentkunskap samt aktuell forskning inom ämnesområdet. Momentet behandlar konsumtion och livsstil hos människor med olika bakgrund och förutsättningar samt hur val och ställningstaganden påverkar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Reklam och andra marknadskrafter som riktar sig till unga konsumenter analyseras och granskas kritiskt. Även ungas ekonomi och sparande ur ett hållbarhetsperspektiv behandlas.
 
Momentet belyser även hushållets relation till hållbar utveckling med tonvikt på livsmedel och levnadsvanor. I momentet studeras kommunernas återvinning och teknisk infrastruktur t.ex. hushållets dagliga användning av livsmedel, energi, vatten, avlopp och transporter. Dessutom belyses konsumentinformation, såsom miljömärkningar och deras betydelse.
 
Genomgående i momentet fördjupas teoretiska kunskaper med praktiska tillämpningar och ämnesdidaktiska perspektiv problematiseras i relation till den pedagogiska praktiken.
 
Undervisningen bedrivs via digital lärplattform samt campusförlagda träffar och består av föreläsningar och studier av vetenskaplig litteratur/artiklar med obligatoriska seminarier i muntlig eller skriftlig form. Dokumentation i digital form sker som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Obligatoriska laborationer förekommer och följs upp av reflektioner och diskussioner. Grupparbeten och enskilda arbeten redovisas på varierande sätt; muntligt, skriftligt och med hjälp av digitala verktyg. Didaktiska diskussioner kring innehåll och metoder förekommer kontinuerligt. Problembaserat lärande och fallbeskrivningar ingår i undervisningen. Värderingsövningar och rollspel kan vara andra inslag. Problem- och processorienterade arbetssätt ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser och ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.
 

Moment 5. Lärande och bedömning i ämnet hem- och konsumentkunskap, 2,5 hp
I momentet fördjupas kunskaper kring gällande styrdokument och ämnesdidaktisk litteratur med tonvikt på lärande och bedömning. Studenten vidgar sina kunskaper i pedagogisk planering utifrån olika ramfaktorer samt elevers olika förutsättningar såsom kulturella, språkliga, psykosociala, kognitiva och emotionella funktioner. Det innebär att planera för hur det centrala innehållet i kursplanen kan behandlas och anpassas för alla elever i grundskolans lägre åldrar. Bemötande av elever i behov av särskilt stöd belyses, med särskild tonvikt på ett inkluderande förhållningssätt till nyanlända. Formativ bedömning och dess effekter för lärande synliggörs och prov- och uppgiftskonstruktion för åk 6, för både formativa och summativa syften tränas i syfte att nå de övergripande målen inom ämnet. Formativ och summativ dokumentation belyses.
 
Genomgående i momentet fördjupas teoretiska kunskaper med praktiska tillämpningar och ämnesdidaktiska perspektiv problematiseras i relation till den pedagogiska praktiken.
 
Undervisningen bedrivs via digital lärplattform samt campusförlagda träffar och består av föreläsningar och litteraturstudier med obligatoriska seminarier i muntlig eller skriftlig form. Dokumentation i digital form sker som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Grupparbeten och enskilda arbeten redovisas på varierande sätt; muntligt, skriftligt och med hjälp av digitala verktyg. Problem- och processorienterade formativt arbetssätt ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.
 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• Kunskaper om skolämnets syfte, mål, innehåll och kunskapskrav i relation till förutsättningar och ämnesdidaktiska forskningsfrågor. (Moment 1)
• Redogöra för funktion, behov och förekomst av energi och näringsämnen i livsmedel i relation till nordiska näringsrekommendationer. (Moment 2)
• Redogöra för kostens betydelse för hälsan samt särskilda behov som kan förekomma kring mat och måltider hos barn och unga vid olika sjukdomar. (Moment 2)
• Beskriva hur mikroorganismer i livsmedel kan påverka livsmedelskvalitet och hälsa samt hur hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan påverka dessa processer. (Moment 2)
• Förstå och beskriva hur samhällsutveckling, genus, samhällsklass, etnicitet, religion, kultur och socialisation och är med och formar människans relation till mat. (Moment 3)
• Känna till hushållets relation till samhällets tekniska system för ett hållbart kretslopp. (Moment 4)
• Beskriva och förstå innebörden i olika typer av konsumentinformation i relation till ekonomi, miljö och hälsa. (Moment 4)
• Beskriva ungas ekonomi, sparande och konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv. (Moment 4) 

Färdighet och förmåga

• Planera och tillaga måltider utifrån kunskap om olika livsmedelsgruppers sammansättning, metoder för tillagning och bakning, nordiska näringsrekommendationer samt individers särskilda behov. (Moment 2)
• Tillämpa och hantera olika typer av koster vid födoämnesöverkänslighet. (Moment 2).
• Välja och använda redskap och metoder för tvätt och städning utifrån perspektivet hälsa, ekonomi och miljö. (Moment 3)
• Tillämpa pedagogiska verktyg inom ämnet. (Moment 1-5). 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera livsmedel, recept, matlagningsmetoder, livsmedelshantering och måltider utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, kultur, sensorik och pedagogiska aspekter. ( Moment 2, 3 och 4)
• Diskutera hur sociala strukturer, normer och mänsklig interaktion är med och formar människans relation till mat.( Moment 3)
• Värdera och diskutera hushållets verksamheter och funktioner utifrån samhällsutveckling och perspektiven hälsa, ekonomi, miljö och genus. (Moment 3, Moment 4)
• Värdera hur produktion och konsumtion av varor och tjänster påverkar hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.( Moment 3,4)
• Visa ämnesdidaktiska förmågor inom skolämnet hem- och konsumentkunskap som krävs för yrkesutövningen. ( Moment 1- 5)
• Planera, dokumentera och motivera undervisning, examination och bedömning i hem- och konsumentkunskap för åk 1-6 , utifrån styrdokument, andra ramfaktorer samt elevers olika bakgrund och förutsättningar. (Moment 1,5)
• Reflektera över det egna lärandet, lärarens sociala och pedagogiska uppgifter, läraryrkets komplexitet i relation till ämnesstudierna. (Moment 5)

Behörighetskrav

De som har en behörighetsgivande lärarexamen med inriktning mot minst åk 4-6 eller 7-9 och undervisar i åk 4-6 i detta ämne utan att vara ämnesbehörig.
 

Undervisningens upplägg

Kursen ges på distans via lärplattform i kombination med fyra obligatoriska campusförlagda träffar på campus, Umeå universitet (C/D). Varje träff omfattar tre dagar.

Examination

Examinationer sker genom skriftliga individuella tentamina, muntliga och skriftliga redovisningar och seminarier. I kursen ingår också examinerande laborationer med efterföljande redovisningar och diskussioner. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionen relevant helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerande resultat. För att erhålla betyget väl godkänt ska minst 15 hp utgöra betyget Väl godkänd.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av kurs i examen prövas individuellt enligt universitetets tillgodoräknandeordning, se länk: http://www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html