Hem- och konsumentkunskap A, 30 hp

Innehåll

Kursen består av följande moment:

1. Näringslära (Nutrition), 7,5 hp
2. Livsmedel och matlagningsprocesser (Food and the process of cooking), 12 hp
3. Mat och folkhälsa (Food and Public Health), 7,5 hp
4. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet (Home economics an introduction), 3 hp

Moment 1. Näringslära, 7,5 hp
Momentet inleds med att översiktligt behandla matspjälkningskanalens anatomi och fysiologi med fokus på spjälkning och absorption av energigivande näringsämnen. Dessutom belyses översiktligt hur energigivande näringsämnen omsätts i cellerna för att generera energi. Tyngdpunkten i momentet behandlar människans behov av energi, näring och vätska samt näringsämnenas funktion i kroppen. Olika livsmedelsgruppers innehåll av energi- och näringsämnen diskuteras utifrån nordiska näringsrekommendationer (NNR) samt produkters innehållsförteckning och näringsdeklarationer granskas. De teoretiska kunskaperna verklighetsanknyts och fördjupas genom tillämpningar.
 
Moment 2. Livsmedel och matlagningsprocesser, 12 hp
I momentet ingår grundläggande kunskaper kring råvaror, livsmedel och metoder för matlagning och bakning samt livsmedelssäkerhet. Kemiska processer vid hantering och tillagning berörs översiktligt. Studenten hanterar livsmedel, tillagar maträtter och värderar dessa samt matlagningsmetoder utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, sensoriska och pedagogiska aspekter. Recept analyseras, komponeras och diskuteras i didaktiska sammanhang.

Moment 3. Mat och folkhälsa, 7,5 hp
Matens betydelse för folkhälsa i förebyggande syfte belyses och en översikt av olika kostrelaterade folksjukdomar behandlas. Energi- och näringsbehov för barn och ungdomar samt för grupper med speciella förutsättningar, t.ex. utifrån fysisk aktivitetsnivå samt individuella kostval diskuteras. I övrigt ingår även olika former av födoämneskänslighet som behandlas teoretiskt och praktisk samt diabetes typ 1 och ätstörningar hos barn och ungdom. I momentet behandlas patogena och livsmedelsförstörande såväl som hälsofrämjande mikroorganismer översiktligt och hur man med god hantering och livsmedelshygien kan förebygga sjukdomar och livsmedelsförstörande processer.
 
Moment 4. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 3 hp
Momentet är en introduktion till skolämnet hem- och konsumentkunskap med fokus på att belysa ämnets disciplin och skolämnets syfte, mål, innehåll och kunskapskrav. Ämnesdidaktisk forskning introduceras och olika ramfaktorers påverkan på ämnet granskas och diskuteras

Förväntade studieresultat

Moment 1. Näringslära, 7,5 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• Beskriva översiktliga principer för spjälkning, absorption samt omsättning i kroppens hantering av energigivande näringsämnen.
• Redogöra för näringsämnenas betydelse för människan och dess förekomst i livsmedel samt förmänniskans behov av energi, näring och vätska.

Färdighet och förmåga

• Tillämpa energi och näringsberäkningar
• Planera måltider utifrån nordiska näringsrekommendationer.
• Tillämpa digital applikation för näringsberäkning av mat och måltider.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Granska och värdera förekomst av energi och näringsämnen i livsmedel och måltider utifrån nordiska näringsrekommendationer.
• Visa ämnesdidaktiska förmågor inom området näringslära som krävs för yrkesutövningen.

Moment 2. Livsmedel och matlagningsprocesser, 12 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• Beskriva hela processen från råvara till tillagad produkt/maträtt för olika livsmedelsgrupper.
• Förklara kvalitets- och näringsvärdesförändringar som kan uppstå vid hantering, förvaring och tillagning av olika råvaror och livsmedel.

Färdighet och förmåga

• Tillämpa grundläggande metoder för matlagning och bakning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera olika råvaror och livsmedel, matlagningsmetoder och maträtter utifrån hälsa, ekonomi, miljö, tid, sensoriska och pedagogiska aspekter.
• Värdera färdigskrivna recept och komponera egna recept utifrån olika perspektiv.
• Visa ämnesdidaktiska förmågor för området mat och måltider som krävs för yrkesutövningen

Moment 3. Mat och folkhälsa, 7,5 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• Beskriva olika typer av mikroorganismer som förekommer i livsmedel samt känna till de sätt med vilka de kan orsaka förstörelse i samband med hantering, tillagning/beredning och förvaring.
• Beskriva vanligt förekommande patogena mikroorganismer samt hur de utgör en hälsofara.
• Beskriva och förstå konserveringsmetoder som används inom livsmedelsindustrin för att producera livsmedel med hög säkerhet och kvalitet och vad livsmedelslagen föreskriver i dessa sammanhang.
• Beskriva olika metoder som finns för att upprätthålla en god hygien i ett hushåll vid hantering, tillagning/beredning och förvaring av livsmedel.
• Planera och värdera mat för människor med olika näringsfysiologiska behov och förutsättningar för att minska risken för kostrelaterade folksjukdomar.
• Redogöra för särskilda behov kring mat och måltider som kan förekomma hos barn och ungdomar vid olika sjukdomstillstånd.

Färdighet och förmåga

• Tillaga och reflektera över olika koster vid födoämnesöverkänslighet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera ett livsmedels säkerhet utifrån hantering, tillagning/beredning och förvaring.
• Förklara och tillämpa gällande livsmedelslagstiftning i relation till hälsa.
• Reflektera kring skolans roll i folkhälsoarbete för hälsofrämjande matvanor hos barn och ungdomar.
• Visa ämnesdidaktiska förmågor för området mat och folkhälsa som krävs för yrkesutövningen.

Moment 4. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 3 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• Känna till syfte, mål, innehåll och kunskapskrav inom ämnet hem- och konsumentkunskap
• Diskutera ämnesdidaktiska forskningsfrågor som belyses inom ämnet hem- och konsumentkunskap.
• Redogöra för ramfaktorers påverkan på möjligheten till lärande i hem- och konsumentkunskapsämnet

Behörighetskrav

Genomgången Utbildningsvetenskapligkärna 1

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar och litteraturstudier med obligatoriska seminarier i muntlig eller skriftlig form. Obligatoriska laborationer som förekommer i samtliga moment, men i olika omfattning, följs upp av reflektioner och diskussioner. Grupparbeten och enskilda arbeten redovisas på varierande sätt; muntligt, skriftligt och med hjälp av digitala verktyg. Demonstrationer och framförande kan spelas in och analyseras. Didaktiska diskussioner kring innehåll och metoder förekommer kontinuerligt i de olika momenten. Problembaserat lärande och fallbeskrivningar ingår i undervisningen.
Vissa moment läses parallellt och dess inbördes ordning kan ändras. 

Examination

Moment 1. Näringslära, 7.5 hp
Examination sker genom skriftliga individuella tentamina i lärplattform samt individuell inlämningsuppgift. Dessa betygssätt med U, G eller VG. I momentet ingår också examinerande laborationer, seminarier och inlämningsuppgifter, enskilda eller i grupp. För dessa sätts betygen U eller G.

Moment 2. Livsmedel och matlagningsprocesser, 12 hp.
Examination sker genom skriftlig indiviuell tentamen som betygssätts med U, G eller VG. I momentet ingår också examinerande laborationer, seminarier och inlämningsuppgifter, enskilda eller i grupp. För dessa sätts betygen U eller G.

Moment 3. Mat och folkhälsa, 7,5 hp
Examination sker genom skriftliga individuella tentamina i lärplattform samt individuell inlämningsuppgift. Dessa betygssätts med U, G eller VG. I momentet ingår också examinerande laborationer, seminarier och inlämningsuppgifter, enskilda eller i grupp. För dessa sätts betygen U eller G.
 
Moment 4. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet 3 hp
Examination sker genom seminarier och inlämningsuppgifter. I detta moment sätts betygen U eller G.

Examinerande uppgifter sker löpande under kursen. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionens relevant helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerande resultat.
För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs ska minst två moment utgöra betyget väl godkänd.
 
Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
 
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt Studentcentrums riktlinjer.