Teman inom kulturgeografi för geografilärare, 7,5 hp

Innehåll

Denna kurs ger fördjupad kunskap i och förståelse för teman och teorier inom kulturgeografi. Med utgångspunkt i de samhällsutmaningar som regioner och städer står inför såsom ökande ojämlikhet, klimatförändringar, globalisering och förändrade migrationsflöden, studeras kulturgeografiska perspektiv på hur platser, miljö, människor och samhällsstrukturer hänger ihop. På kursen behandlas även kulturgeografins roll i samhällsplaneringen genom att analysera ett aktuellt planeringsproblem utifrån olika kulturgeografiska perspektiv. Dessutom ingår en didaktisk övning i form av en muntlig presentation av valt ämnesstoff följt av en skriftlig självreflektion. 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna; 

Kunskap och förståelse 

1. redogöra för och diskutera grundläggande kulturgeografisk teori med tonvikt på rumsliga begrepp, 

Färdighet och förmåga 

2. tillämpa kulturgeografiska perspektiv och rumslig teori för att förklara och diskutera hur maktstrukturer samt ekonomiska och sociala processer påverkar individer, grupper och platser,  
3. muntligt presentera uppgifter i enlighet med givna instruktioner och tidsramar, 
4. på ett didaktiskt medvetet sätt reflektera kring ett valt kulturgeografiskt tema. 

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, och ett grupparbete med individuell del. Delar av undervisningen kan komma att ges på engelska. 

Examination

Kursen examineras genom följande prov. 

 Aktivt deltagande i två seminarier (U/G). 
Ett grupparbete där aktuella samhällsplaneringsproblem analyseras ur olika kulturgeografiska perspektiv. Arbetet examineras i två steg. Den ena delen redovisas muntligt (U/G) och den andra delen utgör en individuell och skriftlig självreflektion (U/G/VG). 

För att bli godkänd på kursen krävs att alla examinationer är godkända. För att erhålla betyget VG på kursen krävs att alla examinationer är godkända och att den skriftliga självreflektionen fått omdömet VG. Som betyg används en tregradig skala med betygsstegen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).  

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor. 

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten varit förstagångsregistrerad på under en tid av maximalt två år.