Kunskap, undervisning och lärande II, Idrott och hälsa, 10 hp

Innehåll

MOMENT 1: GENERELLT INNEÅLL, 7 hp

Kursen sätter läraryrket samt lärares kunskapsutveckling och undervisning i breda, historiska, samhälleliga och vetenskapliga sammanhang. Perspektiv på kunskaps- och vetenskapsteori, som de behandlades i Kunskap och lärande I, fördjupas och sätts i samband med utvecklingen av skolans undervisning och lärarprofessionen. Kursen belyser hur kunskaps- och vetenskapsteori kan användas för analys och tolkning av läraruppdraget med utgångspunkt i styrdokumenten. Lärarnas position som anställda i politiskt styrda organisationer diskuteras och problematiseras liksom de faktorer som påverkar utbildningens styrning, organisation och villkor. Den historiska framväxten av utbildningssystemet och läraryrket behandlas, inklusive hur den utvecklingen interagerat med samhällsförändringar och pedagogiska idéer. I detta ingår också beskrivningar av hur akademiska discipliner och skolämnen formats.
Vetenskapligt skrivande behandlas både generellt och specifikt i de vetenskapsområden som ingår i utbildningsvetenskap. Vidare belyses utbildningsvetenskapens mångvetenskapliga karaktär. Det specialpedagogiska uppdraget i förskola/skola/fritidshem bearbetas och specialpedagogikens styrning, organisation och villkor problematiseras. Olika hinder för lärande betingade av lärmiljö och/eller individuella svårigheter bearbetas liksom specialpedagogiska verktyg som stöd för elevers lärande. Kartläggningsmetoder, åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal samt former för dokumentation behandlas och analyseras. Röst och talvård ingår, och studenten arbetar löpande med sin kompetensuppföljning.

MOMENT 2: ÄMNESSPECIFIKT INNEHÅLL, 3 hp

Det huvudämnesanknutna innehållet i kursen tar sin utgångspunkt i idrottsämnets historia från Linggymnastik till dagens idrott och hälsa, där synen på kroppen är central. Linggymnastikens pedagogiska betydelse nationellt såväl som internationellt behandlas liksom hur lärarstil och innehåll skiftat när ämnet utvecklats och förändrats. Föreningsidrottens, skoliddrottens och motionsidrottens framväxt och påverkan på skolämnet behandlas liksom påverkan från den ökade kommersialiseringen av olika former av fysisk aktivitet . Styrning, organisation och villkor för ämnet idrott och hälsa studeras och problematiseras. Specialpedagogiska analyser och metoder av fysisk aktivitet i teori och praktik introduceras och utsatta gruppers villkor i undervisningen diskuteras. Hur kursens generella utbildningsvetenskapliga delar kan användas inom ämnet idrott och hälsa bearbetas.

Förväntade studieresultat

MOMENT 1: GENERELLT INNEÅLL, 7 hp

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för utbildningsväsendets och läraryrkets framväxt och utveckling i ljuset av pedagogisk teori och samhällsförändringar över tid
- redogöra för olika teoretiska uppfattningar om kunskapsproblemet samt för aktuell forskning om läraryrkets kunskapsutveckling
- beskriva skolämnets och den akademiska disciplinens historia och utveckling i relation till den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen
- beskriva specialpedagogiska verktyg som syftar till att underlätta lärande

Färdighet och förmåga

- problematisera styrdokumentens och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden i innehållsligt, metodologiskt och legitimerande avseende
- diskutera och problematisera olika kunskapstraditioners och vetenskapliga traditioners betydelse för utvecklingen av undervisning och skolämnen
- identifiera olika hinder för lärande kopplade till kognitiva, psykosociala och emotionella funktioner samt kunna urskilja och problematisera pedagogiska konsekvenser
- använda vetenskapliga skriv- och textkonventioner i läsning och skrivning
- använda digitalt ljud för dokumentation och analys av lärandesituationer och/eller lärandeprocesser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet
- kritiskt analysera och motivera ställningstaganden i frågor som rör kartläggning, dokumentation, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner
- kritiskt värdera sitt eget förhållningssätt till en lärarroll i förändring i relation till utvecklingen av vetenskap, samhälle och IKT

MOMENT 2: ÄMNESSPECIFIKT INNEHÅLL, 3 hp

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för ämnet idrott och hälsas och idrottsläraryrkets framväxt och utveckling i relation till pedagogisk teori, samhällsförändringar och utvecklingen av skolidrott, föreningsidrott och motionsidrott
- redogöra för aktuell forskning om idrottsläraryrkets kunskapsutveckling
- redogöra för specialpedagogiska analyser och metoder anpassade till undervisning i ämnet idrott och hälsa

Färdighet och förmåga

- problematisera styrdokumentens och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden innehållsligt och metodologiskt för ämnet idrott och hälsa
- diskutera och problematisera olika kunskapstraditioners och vetenskapliga traditioners betydelse för utvecklingen av undervisning i ämnet idrott och hälsa
- diskutera specialpedagogiska analysmodeller och metoder i relation till ämnesdidaktiska frågor avseende fysisk aktivitet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet med fokus på idrott och hälsa
- kritiskt granska och diskutera möjliga konstruktioner av läraruppdraget och ämnet idrott och hälsa i relation till de teorier och det författningsmässiga ramverk som behandlats i kursen

Behörighetskrav

För ämneslärare 7-9: Godkänt på UK I, Idrott och hälsa I samt genomgången Idrott och hälsa II. För ämneslärare gymnasiet: Godkänt på UK I, Idrott och hälsa I, II samt genomgången Idrott och hälsa III.

Undervisningens upplägg

Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive examen/inriktning/ämne. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar där föreläsningar och seminarier i huvudsak är av generell karaktär, inriktade mot samtliga studenter oavsett inriktning. Cirka en tredjedel av kursens innehåll är mera specifikt inriktad mot ämne/inriktning och kan därför variera med utgångspunkt i ämnets/inriktningens särskilda behov.

Examination

Studenten examineras, med stöd av digital portfolio, skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Faktakunskaper av det ämnesspecifika innehållet som det historiska skeendet, examineras skriftligt. Övrigt innehåll examineras muntligt i form av seminarier. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat.

Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionens relevant helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och förnyad praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studenten har rätt att examineras på samma kursplan två år efter registrering på kurs. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA

Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av studierektor för grundnivå och avancerad nivå vid Pedagogiska institutionen.