Historia III forts., 30 hp

Innehåll

Kursen består av 4 moment: Historiografi (6hp), Idéhistoriska perspektiv (7,5hp), Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5hp), och Historiebruk, historiekultur och historiemedvetande (9hp).

Moment 1: Historiografi (6hp)
Momentet avser dels att fördjupa studenternas ämneskunskaper, dels att fördjupa förståelsen av historieämnets vetenskapliga utveckling. Under kursens gång skall studenterna läsa verk som representerar olika historiska traditioner. Genom läsning av dessa får studenterna en ämnesfördjupning som problematiserar historisk metod, källmaterial och teorianvändning. Momentet ger en fördjupad kunskap i historia.

Moment 2: Idéhistoriska perspektiv: Vetenskap, kultur och samhälle (7,5 hp)
Momentet behandlar idéhistorisk historiografi samt idéhistoriska perspektiv och metoder. För att konkretisera detta kommer kursen belysa nyare idéhistoriska perspektiv på vetenskapernas framväxt och utveckling från 1500- och 1600-talens vetenskapliga revolution till dagens vetenskapsdominerade värld. Fokus ligger på vetenskapernas idémässiga utveckling, samhälleliga drivkrafter och konsekvenser liksom på deras kulturella formering och betydelser. Vidare uppmärksammas vetenskapens betydelse för synen på naturen, samhället, genus och kunskapsförmedling. Under kursens gång ska studenterna genom seminarier och självständiga arbeten studera vetenskapshistoriska källtexter. Avsikten är att studenterna skall tillägna sig idé- och lärdomshistoriska metoder, så som att lära sig vad som kan utgöra en idéhistorisk källa och hur dessa analyseras och kritiskt granskas. Studenterna ska också få resonera om hur detta eventuellt skiljer sig från källkritisk metod.

Moment 3: Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5 hp)
Momentet behandlar drivkrafter bakom världsekonomins utveckling, med fokus på tiden efter 1800. Momentet fångar de stora dragen och de breda sammanhangen i den globala utvecklingen, samt ger en fördjupad kunskap om faktorer bakom västvärldens välståndsutveckling i relation till den globala. Särskilt fokus riktas mot olika ekonomiska tankemodeller för att förklara ekonomisk utveckling och förändring.

Moment 4: Historiebruk i teori och praktik (9hp)
Kursen innehåller två delar där den första delen fokuserar på allmänna teorier om historiebruk och syftar till att ge den studerande en grundläggande förståelse av detta analysredskap och dess sammanhang. I momentets andra del fokuseras och analyseras konkreta exempel på olika typer av historiebruk i exempelvis historiska utställningar, minnesmärken, politisk debatt och nyhetsrapportering. För de studenter som så önskar anordnas under momentets senare del en exkursion till en plats eller ett område av speciellt intresse ur ett historiebruksperspektiv där olika historiska platser, minnesmärken, muséer etc. besöks och analyseras. Studenter som inte önskar medfölja på denna exkursion ges möjlighet att analysera andra konkreta exempel på historiebruk. I momentet ingår att konstruera övningar i källkritik, övningar i analys av historiebruk samt övningar i hur film och dataspel kan användas i undervisning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse

- visa fördjupade kunskaper om olika historiska perspektiv, metoder och teoribildningar.
- visa fördjupade kunskaper om historiebruk, historiekultur och historiemedvetande samt historielärarens roll som förmedlare av historia.

Färdighet och förmåga

- Visa associationsförmåga och förmåga till självreflektion i relation till medstudenter och kunskapsstoff i det vetenskapliga tankeutbytet.
- kunna tolka historiska berättelser och artefakter och förstå deras roll för historiebruk och historiekultur.
- självständigt kunna utveckla olika undervisningsmetoder som medvetandegör elever om källkritik, vetenskaplig metod och historiebruk.
- kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl och på olika sätt i tal och skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna problematisera, analysera och vetenskapligt värdera de kunskaper som preciseras i Kunskap och förståelse ovan.

Behörighetskrav

Univ.: Genomgången utbildningsvetenskaplig kärna I, verksamhetsförlagd utbildning I, Historia I, samt Historia II, med godkänt resultat på minst 22.h hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.

Examination

Examination sker skriftligen och muntligen. Med skriftlig examination avses normalt skrivsalstentamen men kan också vara individuella inlämningsuppgifter. Med muntlig examination avses enskild muntlig tentamen, muntlig tentamen i grupp eller examinerande seminarium. Vidare används case som didaktisk praktik och rollspel. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U,G,VG. Varje moment betygsätts med U,G,VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20.

För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH). Blankett för tillgogoräknande www.umu.se/blankett/SA