Kursen sätter läraryrket samt lärares kunskapsutveckling och undervisning i breda, historiska, samhälleliga och vetenskapliga sammanhang. Perspektiv på kunskaps- och vetenskapsteori, som de behandlades i Kunskap och lärande I, fördjupas och sätts i samband med utvecklingen av skolans undervisning och lärarprofessionen. Kursen belyser hur kunskaps- och vetenskapsteori kan användas för analys och tolkning av läraruppdraget med utgångspunkt i styrdokumenten. Lärarnas position som anställda i politiskt styrda organisationer diskuteras och problematiseras liksom de faktorer som påverkar utbildningens styrning, organisation och villkor. Den historiska framväxten av utbildningssystemet och läraryrket behandlas, inklusive hur den utvecklingen interagerat med samhällsförändringar och pedagogiska idéer. I detta ingår också beskrivningar av hur akademiska discipliner och skolämnen formats. Vetenskapligt skrivande behandlas både generellt och specifikt i de vetenskapsområden som ingår i utbildningsvetenskap. Vidare belyses utbildningsvetenskapens mångvetenskapliga karaktär. Det specialpedagogiska uppdraget i förskola/skola/fritidshem bearbetas och specialpedagogikens styrning, organisation och villkor problematiseras. Olika hinder för lärande betingade av lärmiljö och/eller individuella svårigheter bearbetas liksom specialpedagogiska verktyg som stöd för elevers lärande. Kartläggningsmetoder, åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal samt former för dokumentation behandlas och analyseras. Röst och talvård ingår, och studenten arbetar löpande med sin kompetensuppföljning.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska den studerande kunna
- Redogöra för utbildningsväsendets och läraryrkets framväxt och utveckling i ljuset av pedagogisk teori och samhällsförändringar över tid
- Redogöra för olika teoretiska uppfattningar om kunskapsproblemet samt för aktuell forskning om läraryrkets kunskapsutveckling
- Beskriva skolämnets och den akademiska disciplinens historia och utveckling i relation till den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen
- Beskriva specialpedagogiska verktyg som syftar till att underlätta lärande
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska den studerande kunna
- Problematisera styrdokumentens och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden i innehållsligt, metodologiskt och legitimerande avseende
- Diskutera och problematisera olika kunskapstraditioners och vetenskapliga traditioners betydelse för utvecklingen av undervisning och skolämnen.
- Identifiera olika hinder för lärande kopplade till kognitiva, psykosociala och emotionella funktioner samt kunna urskilja och problematisera pedagogiska konsekvenser
- Använda vetenskapliga skriv- och textkonventioner i läsning och skrivning.
- Använda digitalt ljud för dokumentation och analys av lärandesituationer och/eller lärandeprocesser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska den studerande kunna
- Tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet
- Kritiskt analysera och motivera ställningstaganden i frågor som rör kartläggning, dokumentation, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner
- Kritiskt värdera sitt eget förhållningssätt till en lärarroll i förändring i relation till utvecklingen av vetenskap, samhälle och IKT
Behörighetskrav
Univ.: Godkända kurser inom Den utbildningsvetenskapliga kärnan I och Huvudämneskurserna I och II samt genomgången kurs i Huvudämne III
Undervisningens upplägg
Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive examen/inriktning/ämne. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar där föreläsningar och seminarier i huvudsak är av generell karaktär, inriktade mot samtliga studenter oavsett inriktning. Cirka en tredjedel av kursens innehåll är mera specifikt inriktad mot ämne/inriktning och kan därför variera med utgångspunkt i ämnets/inriktningens särskilda behov. En del introduktioner, litteraturseminarier och tillämpningsövningar kan liksom litteratur och förväntade studieresultat därför ha skilda fokus.
Examination
Studenten examineras, med stöd av digital portfolio, skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat.
Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionens relevant helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och förnyad praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgogoräknande www.umu.se/blankett/SA
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
