Kursen ger historiska, idéhistoriska och historiedidaktiska perspektiv på relationen mellan majoriteter och minoriteter i 1800- och 1900-talens Europa. I centrum för kursen står olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering. Relationen mellan samer och de nordiska länderna kommer också att behandlas. Med dessa exempel som utgångspunkt problematiseras hur närvaron av "de andra" bidrar till att skapa den moderna västvärldens självbild. Men också motsatsen: hur påverkas minoriteters självbild i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild har man av det samhälle man lever i, till exempel i ett muslimskt perspektiv. Frågor som rör rasbiologi, rasideologi, kulturrasism och etnokulturalism diskuteras också, liksom hur synen på minoriteter förändrats under det senaste seklet fram till våra dagar. Under kursen kommer det också att diskuteras vikten av att kunna möta elever från minoritetsgrupper med kunskap, liksom kunna bemöta rasistiskt grundade uttryck med väl grundad kunskap.Vidare är syftet att studenten genom praktiska övningar ska utveckla sin förståelse för hur denna kunskap kan förmedlas i olika skolformer. Studenten ska under kursens gång göra en fördjupningsuppgift motsvarande 2 hp där kunskapsstoffet ska relateras till framtida skolverksamhet.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska studenten:
- övergripande kunna beskriva hur rasistiskt tänkande skapats och återskapats i modern tid fram till idag.
- ha kunskap om hur rasistiskt tänkande påverkat vårt samhälle i modern tid fram till idag.
- ha kunskap om hur bilder av den andre kan se ut såväl ur ett minoritets- som ett majoritetsperspektiv
- kunna bemöta rasistiskt grundade påståenden med vetenskapligt grundade kunskaper.
- kunna formulera mål för att integrera mångfaldsstudier i den skolform man avser att undervisa i.
- kunna organisera undervisningen för att uppnå dessa mål.
Behörighetskrav
Univ: Antagen till lärarprogrammet.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar och diskussionsseminarier. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier.
Examination
Examinationen sker dels genom muntliga seminariediskussioner, dels genom att studenten skriver ett självständigt arbete inom ett valt tema. Seminarierna bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Det självständiga arbetet bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av delar av kursen beslutas av betygsättande lärare. Blankett för tillgodoräknande: www.umu.se/blankett/SA
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
