Historia 3 för lärare, 30 hp

Innehåll

Moment 1: Tolkningar och perspektiv i historieundervisningen, 4,5 hp
Interpretations and perspectives in History education
Syftet med momentet är att studenterna ska få insikt i hur olika framställningsformer och tolkningar kan påverka förståelsen av historiska händelser och fenomen samt erhålla en beredskap för hur detta kan hanteras och användas i undervisningssammanhang. Det didaktiska momentet delas upp i tre delmoment: historieförmedling, genus och demokrati. Studenterna får sätta sig in i aktuell historisk och historiedidaktisk debatt och diskutera dess konsekvenser för undervisningen. De får också i diskussioner och övningar reflektera omkring problematiserad historia och möjliga undervisningsmetoder. Momentet ger en fördjupad kunskap i historiedidaktik.

Moment 2: Verksamhetsförlagd utbildning 6 hp
School-based studies
Undervisningen under momentet är under 3 veckor förlagd till skolmiljö. Under momentet skall studenterna systematiskt förberedas för en kommande yrkesverksamhet. Det innebär att de både självständigt och under handledning får omsätta kunskaper från universitetsutbildningen i praktisk yrkesutövning. Detta sker genom att studenten får följa lokala lärarutbildare (LLUare) i deras undervisning och även genomföra egen undervisning.
 
Momentets övergripande syfte är att studenterna skall stärkas i rollen som historielärare och vidareutveckla förmågan att självständigt leda historieundervisning. 
 
VFU ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive genomförandet av lektioner, auskultationer, arbete med VFU-uppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med sin handledare planera VFU så att arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring.

Moment 3: Vetenskap, kultur och samhälle i historiskt perspektiv 6 hp
Historical Perspectives on Science, Culture and Society

Momentet behandlar vetenskapernas framväxt och utveckling från 1500- och 1600-talens vetenskapliga revolution till dagens vetenskapsdominerade värld. Fokus ligger på vetenskapernas idémässiga utveckling, samhälleliga drivkrafter och konsekvenser liksom på deras kulturella formering och betydelser. Vidare uppmärksammas vetenskapens betydelse för synen på naturen, samhället, genus och kunskapsförmedling. Under kursens gång ska studenterna genom seminarier och självständiga arbeten studera vetenskapshistoriska källtexter. Avsikten är att studenterna skall tillängna sig idé- och lärdomshistoriska perspektiv och metoder, så som källtextanalys, samt insikter av värde för framtida didaktiska samarbeten med lärare i naturvetenskapliga ämnen.

Moment 4: Välfärdssamhällets ekonomiska förutsättningar: Tillväxt, fördelning och miljö,
6 hp
Economic Conditions of the Welfare Society: Growth, Distribution and the Environment.  

Utgångspunkten för momentet är interaktion mellan samhälle och miljö. Därmed behandlas långsiktiga perspektiv på hur miljön påverkar samhällen inte minst med avseende på fördelningen av ekonomisk välfärd mellan olika delar av världen. Vidare berörs hur historiska och samtida miljöproblem påverkar människors möjligheter att nå sina välfärdsmål. Momentet ger en fördjupad kunskap i ekonomisk historia.

Moment 5: Uppsats, 7,5 hp
Essay
Uppsatsarbetet syftar till att ge studenten konkret kunskap om forskningsmetoder och källmaterial och att träna studentens självständiga förhållningssätt och källkritiska analysförmåga. Avsikten är att ge studenten en grund inför ett eventuellt fortsatt vetenskapligt arbete och redskap inför framtida arbetsuppgifter som lärare och handledare inom ungdomsskolan och vuxenutbildning. Uppsatsen kan skrivas med historisk, idéhistorisk, ekonomisk historisk eller historiedidaktisk inriktning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande:
- kunna självständigt formulera problem och kunna finna vägar att lösa dessa.
- känna till betydelsefulla förändringar i den historievetenskapliga utvecklingen
- ha kunskap om olika syner på vad historievetenskap är och kunna omsätta det i undervisningssammanhang.
- kunna placera in en historievetenskaplig text i ett historiografiskt sammanhang och kunna kritiskt värdera historieberättande.
- ha kunskap om hur man insamlar, bearbetar och kritiskt värderar historiskt källmaterial.
- ha förståelse för hur välfärden påverkas i samspelet mellan samhälle och miljö.
- fördjupade kunskaper om vetenskapernas framväxt och betydelse i samhället
- fördjupade färdigheter i idé- och lärdomshistoriska perspektiv och metoder
- ha förmåga till didaktiska samarbeten med lärare i naturvetenskapliga ämnen

Behörighetskrav

Univ: Historia 1 + 2 för lärare eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, didaktiska övningar och handledning. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier, didaktiska övningar och handledning. Föreläsningar är obligatoriska om detta särskilt angetts i schema. Under uppsatsmomentet skall varje student författa och vid seminarium ventilera en kort (ca 15-20 sidor), dokumenterad framställning om ett begränsat problem. Studenterna väljer att skriva uppsats inom historia, idéhistoria, ekonomisk historia eller historiedidaktik. Utvärdering görs efter varje avslutat moment, samt efter avslutad kurs.

Examination

Den studerandes kunskaper och färdigheter prövas i muntlig och/eller skriftlig form samt i praktiska övningar. Vid betygsättning används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Undantag från detta görs vid muntliga seminarier, muntlig presentation och kortare skriftliga inlämningsuppgifter. Dessa bedöms med Underkänd eller Godkänd.
För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia 3 för lärare (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd på kursen Historia 3 krävs betyget väl godkänd på 20 hp.

Studerande som har underkänts har rätt till förnyad examination. Normalt sett sker detta i nära anslutning till ordinarie provtillfälle. För uppsatsens del sker ny examination nästföljande termin. Den studerande har rättighet att examineras två år efter förstagångsregistrering på kursen. Studerande som underkänts två gånger har rätt att hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan examinator utses.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av studierektor vid Institutionen för historiska studier i samråd med den institution som ansvarar för momentet. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett som finns tillgänglig vid Lärarutbildningens studerandeservice. Blankett för tillgodoräknande: www.umu.se/blankett/SA

Övriga föreskrifter

I varje moment ingår en momentutvärdering som genomförs av de studerande tillsammans med momentansvarig. Varje termin utvärderas dessutom av de studerande tillsammans med studierektor vid Institutionen för historiska studier. Utvärderingarna är en viktig del av utvecklingsarbetet kring kurserna i historia. De är även en del av de studerandes träning i att själva kunna reflektera över sina och andras insatser, vilket är en betydelsefull del av lärarrollen. Utvärderingarna är att betrakta som en del av undervisningen och de studerande skall därför delta för att kunna godkännas på kursen.

Inga