Historia 1 för lärare, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller 4 moment. Kursen är upplagd så att de lärare som läser med inriktning mot grundskolans högre årskurser skall kunna läsa termin 1, d v s moment 1- 4, 30 hp och därmed få de kunskaper och färdigheter som behövs för undervisning upp till åk 9. I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap.

Moment 1: Äldre historia (7,5 hp)
Inledningsvis behandlas de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst varvid ett globalt, komparativt perspektiv anläggs, där olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande diskuteras. Översikt av samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. De antika kulturerna och det antika kulturarvet behandlas ingående liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. I nordisk historia behandlas vikingatiden, ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. En historievetenskaplig introduktion liksom metodövningar ingår. Historiedidaktiska övningar fokuserar på urval ur ett större stoff: brott och kontinuitet, aktör och struktur och syftar till att hjälpa studenten att studera historia.

Moment 2: Tidigmodern historia (7,5 hp)
Översiktligt studium av den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen. Områden som behandlas: Det feodala samhällets tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Den nordiska historien studeras i relation till utvecklingen på kontinenten. I svensk historia behandlas bl a framväxten av en statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, befolknings- och bebyggelsehistoria under medeltiden, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. Metodövningar ingår. Historiedidaktiska övningar fokuserar på urval ur ett större stoff: brott och kontinuitet, aktör och struktur och syftar till att hjälpa studenten att studera historia.

Moment 3: Modern historia (7,5 hp)
Översiktligt studium av den politiska och sociala utvecklingen från 1789 och fram till det första världskriget. Härvid behandlas den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet, kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. I nordisk historia uppmärksammas skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. I svensk historia studeras bl a den demografiska utvecklingen under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser, övergången från stånds- till klassamhälle, migrationen och folkrörelsernas framväxt. Metodövningar ingår. Historiedidaktiska övningar fokuserar på urval ur större stoff med utgångspunkt i ämnesplaner för gymnasieskolan.

Moment 4: Samtidshistoria (7,5 hp)
Huvuddragen av utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Första och andra världskrigets utbrott, mellankrigstiden och kalla krigets utbrott behandlas i ett komparativt perspektiv. När det gäller svensk 1900-talshistoria behandlas problem kring det demokratiska genombrottet och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. Metodövningar ingår. Historiedidaktiska övningar fokuserar på urval ur större stoff med utgångspunkt i ämnesplaner för gymnasieskolan.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

- visa grundläggande kunskaper om den historiska utvecklingen från de första civilisationerna fram till våra dagar med avseende på politisk, social, kulturell och ekonomisk förändring.
- visa kunskap om centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse
- visa grundläggande förståelse för olika historiska perspektiv och olika historiesyner
- visa grundläggande förståelse för historievetenskaplig metod och vad ett historievetenskapligt förhållningssätt innebär
- visa grundläggande kunskap om olika historiedidaktiska traditioner och förståelse för centrala ämnesdidaktiska begrepp.

Färdighet och förmåga

- att på ett enkelt sätt kunna analysera historiska problem och historisk förändring
- att kunna genomföra historiska jämförelser
- att kunna praktisera historisk metod (källkritik)
- att kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl i tal och skrift.
- visa att han/hon utifrån historievetenskapliga kriterier kan göra ett relevant urval ur ett större historiskt stoff.
- kunna med stöd av historiedidaktisk teori och skolans styrdokument formulera mål för sin undervisning och göra ett relevant urval ur ett större historiskt stoff.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna anlägga ett historievetenskapligt förhållningssätt
- kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet
- på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. De studerande organiseras under första momentet i studiegrupper som både får arbeta under eget ansvar och under lärares medverkan. De studerande skall under kursens sista moment (moment 3 alternativt moment 6 beroende på studiegång) genomföra ett personligt samtal med kursansvarig. Inbjudna gästföreläsare skall kunna komplettera den vanliga undervisningens perspektiv.

Under VFU råder obligatorisk närvaro motsvarande heltidstjänstgöring vid den skola studenten är placerad på. Undantag från detta kan göras om särskilda skäl föreligger, men beslutas alltid av examinator. Obligatorisk närvaro gäller på övriga moment för seminarier, muntliga redovisningar, didaktiska övningar och universitetsförlagda skriftliga examinationer. Dessutom gäller obligatorisk närvaro för annan undervisning om detta anges i schema samt vid den avslutande terminsutvärderingen.

Examination

Under kursen tillämpas olika examinationsformer. Ett syfte med detta är att de studerande skall bli förtrogna med olika examinationsformer som en del av deras utbildning till lärare. Examinationsformer som används är skrivsalstentamen, muntlig tentamen, seminarier, rapportskrivning, muntliga presentationsövningar, skriftliga inlämningsuppgifter. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia 1-2 för lärare (60 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 40. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia 1 för lärare (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd på kursen Historia 1 krävs betyget väl godkänt på 20 hp.

Den verksamhetsförlagda undervisningen examineras vid bägge tillfällena genom skriftliga uppgifter och dokumentation i portfölj. Portföljdokumentationen ska spegla hela det verksamhetsförlagda momentet och de erfarenheter studenten gjort under momentet. Vid ett av tillfällena sker dessutom examination i samband med att studenten håller lektion. Till grund för betygsbeslutet ligger både innehållet i momentbeskrivningen och de mål som formulerats för kursen.

Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.

Övriga föreskrifter

I varje moment ingår en momentutvärdering som genomförs av de studerande tillsammans med momentansvarig. Varje termin utvärderas dessutom av de studerande tillsammans med studierektor vid Institutionen för historiska studier. Utvärderingarna är en viktig del av utvecklingsarbetet kring kurserna i historia. De är även en del av de studerandes träning i att själva kunna reflektera över sina och andras insatser, vilket är en betydelsefull del av lärarrollen. Utvärderingarna är att betrakta som en del av undervisningen och de studerande skall därför delta för att kunna godkännas på kursen.