Kursen behandlar frågor inom ämnet geografi, främst avseende sambandet mellan den geografiska miljön och människans markanvändning. Kursen tar vidare upp samhällsplanering inkluderande fysisk planering och andra former av planering. De ofta motstridiga intressen som omger användning av mark och vatten utgör en viktig utgångspunkt. Kursen ger även kunskaper i olika metoder för att analysera geografiska data som är tillämpbara i geografisk undervisning. Kursen avslutas med en exkursion som exemplifierar och belyser ämnesområden som tagits upp under kursen. Kursen ger kunskaper och färdigheter för fortsatta studier i geografi och för framtida yrkesverksamhet som lärare i geografi och innehåller även verksamhetsförlagd utbildning inom ämnet geografi.
Kursen är uppdelad i 4 moment: Markanvändningsplanering, 15 hp, Geografiska metoder, 4,5 hp, VFU, 7,5 hp och Exkursion, 3 hp.
Moment 1. Markanvändningsplanering, 15 högskolepoäng
Momentet inleds med en allmän introduktion till planering av samhällen och mark- och vattenanvändning. Momentet fokuserar sedan på att särskilja olika mark- och vattenområdens förutsättningar för långsiktigt utnyttjande och/eller bevarande samt exemplifiera hur miljöhänsyn och sårbarhetsaspekter kan avvägas i planeringen. Riktlinjer för planering på regional och europeisk nivå samt teorier för planering och utveckling visas med hjälp av konkreta planeringsexempel. Viktiga geovetenskapliga processer i samband med olika typer av naturkatastrofer behandlas, samt hur denna kunskap kan tillämpas i ett planeringssammanhang.
Moment 2. Geografiska metoder 4,5 högskolepoäng.
Momentet inleds med en presentation och exemplifiering av olika kvantitativa och kvalitativa metoder som används inom geografisk forskning samt en introduktion till geografiska informationssystem och GPS. Momentet fokuserar därefter på övningar i GIS anpassade för undervisning och lärande.
Moment 3. VFU, 7,5 högskolepoäng.
Under momentet studeras de syften och undervisningsmål som stipuleras i olika styrdokument samt hur dessa kommer till uttryck i skolundervisning i geografi. Momentet ska vidare ge kunskap i att formulera mål för undervisningen i geografi samt göra val av innehåll och metod som är relevanta för att nå målen med utgångspunkt i skolans styrdokument. Undervisning i geografi görs sedan till föremål för didaktisk analys.
Moment 4. Exkursion, 3 högskolepoäng
Momentet har som mål att under en exkursion exemplifiera och belysa ämnesområden som tidigare berörts under kursen samt utveckla den studerandes förmåga att enskilt eller i grupp lösa en mindre uppgift inom aktuellt arbetsområde.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
beskriva planprocessens formella struktur
beskriva och särskilja olika mark- och vattenområdens förutsättningar för långsiktigt utnyttjande och/eller bevarande samt exemplifiera hur miljöhänsyn och sårbarhetsaspekter kan avvägas i planeringen
förstå de målkonflikter som kan finnas i planeringen
beskriva städers struktur och funktion både i ett svenskt sammanhang och internationellt, samt landsbygdens förutsättningar och utveckling
diskutera och tillämpa riktlinjer för planering på regional och europeisk nivå samt teorier för planering och utveckling på konkreta planeringsexempel
förklara betydelsen av grundläggande geovetenskapliga processer i samband med olika typer av naturkatastrofer och hur denna kunskap kan tillämpas i ett planeringssammanhang
känna till hur geografiska informationssystem kan användas i undervisning
skapa betingelser för undervisning och lärande
formulera undervisningsmål, innehåll och metoder för olika moment inom ämnet geografi
analysera och kritiskt granska geografiundervisning i skolan
bearbeta och analysera geografisk information både muntligt och skriftligt
Behörighetskrav
Univ: Kunskaper motsvarande 30hp i ämnet geografi
Undervisningens upplägg
Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar och exkursioner. Seminarier, laborationer, övningar och exkursioner är obligatoriska.
Examination
Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom obligatoriska arbetsuppgifter. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På obligatoriska arbetsuppgifter ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
