Medier och lärande, 30 hp

Innehåll

I kursen behandlas ämnesdidaktisk teori och aktuell forskning med utgångspunkt i didaktik inom estetiska ämnen. I kursen behandlas möten mellan olika medieringar och kommunikationens roll i ämneslärarprofessionen, samt elevers lärande utifrån det samtida medielandskapet. I kursen studeras och problematiseras även olika medieringar för kommunikation och mediers roll i samhället. 

Delkurs 1 - Ämnesdidaktik för estetiska ämnen (7,5 hp)
I delkursen uppmärksammas och diskuteras kunskapsformer och arbetssätt i de estetiska ämnena. Ämnesspecifika och ämnesgemensamma aspekter av lärande inom de estetiska ämnena studeras och problematiseras ur olika kunskapsteoretiska perspektiv. Kunskap om bedömning i de estetiska ämnena fördjupas genom diskussion och problematisering. 

Delkurs 2 - Medier och lärande (7,5 hp)
Delkursen ger grundläggande kunskaper om massmediernas och medieteoriers historia och utveckling samt om moderna mediestrukturer och forskningsproblematik. Delkursen behandlar massmediers ställning och roll i samhället genom teorier om kommunikation, publik, kultur, makt och offentlighet. Vidare problematiseras och diskuteras etik i relation till massmediers verksamhet och utbud, med utgångspunkt i kritiska perspektiv.  

Delkurs 3 - Mediadidaktik (2,5 hp)
I delkursen fokuseras didaktiska perspektiv på medieämnenas specifika förutsättningar för design av lärandeaktiviteter och former för bedömning.  

Delkurs 4 - Ämnesövergripande projektarbete (5 hp)
Delkursen tar avstamp i de olika estetiska ämnenas förutsättningar för lärande i ämnesövergripande samverkansprojekt. Genom praktisk övning undersöks möjligheterna för ämnesövergripande arbete i skolpraktiken.  

Delkurs 5 - Ämnesfördjupning (7,5 hp)
Delkursen innehåller fördjupade studier i medieämnets specifika förutsättningar och utmaningar. Särskild vikt läggs vid aspekter av makt och språk och hur mediernas texter förhåller sig till den verklighet som gestaltas. Textens och bildens påverkanskraft analyseras och praktiseras utifrån olika kritiska perspektiv. 

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna: 
    
Kunskap och förståelse

• visa fördjupad kunskap om styrdokumentens roll för undervisningsplanering, bedömning samt betygsättning 
• visa på en fördjupad kunskap om hur ett ämnesstoff kan transformeras till lärandeaktiviteter med hjälp av olika medieringar 
• redogöra för olika kunskapsformer inom de estetiska ämnena 
• visa kunskap om mediers roll i samhället genom olika kritiska perspektiv

Färdighet och förmåga 

• analysera, bearbeta, konkretisera och tillämpa ämnesinnehåll samt bedömningsaspekter 
• tillämpa ett ämnesintegrerat arbetssätt 
• tillämpa relevanta ämnesdidaktiska teorier och metoder vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av undervisning så att alla elevers lärande och utveckling stimuleras 
• på ett medvetet sätt nyttja ett mediespecifikt uttryck för att kommunicera ett budskap 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• problematisera och diskutera ämnesdidaktiska lösningar ur olika kritiska perspektiv
• analysera och reflektera över den egna kunskapsutvecklingen i såväl de teoretiska som de praktiska delarna av kursen 
• uppvisa ett vetenskapligt förhållningssätt med relevans för pedagogiskt ledarskap 
• värdera samt problematisera undervisningsmaterial och undervisningsmetoder kopplat till skolans demokratiska uppdrag 

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt minst 75 hp ämnesstudier inom ämneslärarprogrammet eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Kursen omfattar ämnesstudier i form av laborativt gestaltande och problemorienterat arbete inom det mediepedagogiska och bilddidaktiska området. Undervisningen sker i form av föreläsningar, workshoppar, seminarier och handledning. Litteraturseminarier och workshoppar, med introduktioner och laborationer, samt handledning sker främst i grupp men även enskild handledning förekommer.

Examination

Ämnesdidaktik för estetiska ämnen examineras genom seminarier, muntlig redovisning och skriftlig inlämningsuppgift. 

Medier och lärande och Mediadidaktik examineras genom gestaltande arbete, muntliga redovisningar och skriftlig inlämningsuppgift. 

Ämnesövergripande projektarbete examineras genom grupparbete, muntlig redovisning och skriftlig inlämningsuppgift. 

Ämnesfördjupning examineras genom gestaltande arbete och skriftlig inlämningsuppgift. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kan göras för student som erhållit beslut om stöd. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.  

Vid examination av skriftliga inlämningsuppgifter används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Vid examination av seminariedeltagande används betygsgraderna Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att få betyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på delkurs 5 samt minst ytterligare 7,5hp. 

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.  

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.  

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. 

Övriga föreskrifter

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är kursens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas, annars måste de göras eller lämnas in vid nytt provtillfälle.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas