Bild för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30hp). Ingår i Lärarlyftet., 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att introducera studenten i ämnet bild och har ett ämnesdidaktiskt perspektiv med fokus på grundskolans tidigare år. I studierna behandlas forskning som belyser bildskapandets betydelse för barns lärande. Ett ämnesdidaktiskt perspektiv belyser bildämnets historik och dess situation idag. Den studerande uppmärksammas på hur vi på olika sätt konstruerar och tolkar vår omvärld ur ett genus-, etnicitets- och klassperspektiv. I studierna behandlas ämnet bild med koppling till barn- och ungdomskultur. Grundläggande hantverk med utgångspunkt i bildämnets arbetsprocesser integreras med ämnesdidaktik och utbildningsvetenskaplig forskning för att utveckla de studerandes förmåga att stödja varierat lärande i bild i kommande yrkesverksamhet. Med utgångspunkt i styrdokumenten (skollag, skolförordning, läroplan och kursplan) studeras och analyseras olika aspekter av bildämnet i skolan. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten. Kursen omfattar ämnesstudier i form av laborativt gestaltande arbete inom det konstnärliga och hantverksmässiga området. Undervisning bedrivs i form av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och workshops. I kursen ingår problemorienterande uppgifter utifrån vissa teman. Dessa ska ge en syn på bildarbetet som ett medel att på olika sätt tränga in i ett innehåll och ge en träning i att välja för sammanhanget adekvata material, tekniker och bildspråkliga uttryck. Kursarbetet genomförs i grupp och individuellt, till stor del i självständiga former via digital plattform

Modul 1
Modulen fokuserar på bildframställning och grundläggande kunskaper om bildmässiga uttrycksmedel i två- och tredimensionell gestaltning, där färg, form och olika bildteorier behandlas med anknytning till konstbilder. Studier i bildkommunikation behandlar bilders innehåll, utformning och funktioner med övningar i bildtolkning och analys och hur man med bildarbete och samtal om bilder kan stimulera barn till ett rikare bildspråk. I anslutning till detta görs även egen bildproduktion. I momentet ingår att analysera och reflektera över arbetet ur ett didaktiskt perspektiv för att kunna planera, organisera, leda och genomföra undervisning i bild i grundskolans tidigare årskurser. Mångfald i klassrummet, inkludering, kulturarv och kulturyttringar används som utgångspunkter för att skapa sammanhang för lärande. Momentet behandlar även klass-, genus- och etnicitetsperspektiv samt bemötande av elever i behov av särskilt stöd, både som ett genomgående perspektiv på undervisning och genom riktade uppgifter.
 
Modul 2
Modulen omfattar perceptionsteori samt laborationer i bilduppbyggnad och färg- och formkännedom. Här ingår undersökningar i två- och tredimensionell konstnärlig bild samt digital bild. Studierna omfattar en tematisk orientering i konstens historia utifrån ett perceptuellt perspektiv. Rörlig bild studeras utifrån ett produktionsperspektiv som utöver kameraarbete också innefattar digital redigering. Vidare genomförs ett mindre projektarbete som presenteras i en valfri mediering. Projektet ska ha ett didaktiskt perspektiv och utgångspunkten för arbetet är stoff i olika ämnesinnehåll.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

• kunna tillämpa olika bildtekniker och didaktiska metoder för bildarbete med barn i grundskolans tidigare år och värdera dess betydelse för barns lärande.
• kunna analysera och tolka bilder utifrån någon bildanalytisk metod samt uppvisa kunskaper att uttrycka sig i bild och kunna ta egna initiativ i den egna bildprocessen
• visa kunskap om och synliggöra hur bild som estetisk lärprocess kan integreras i skolans pedagogiska verksamhet.
• uppvisa kunskaper om perceptionsteori och om bilduppbyggnad.
• kunna anpassa ämnesinnehållet med relevans för elevers utveckling, lärande och behov 

Färdighet och förmåga

• visa färdighet och förmåga att relatera kursens innehåll till barns perceptuella och kognitiva utveckling och i granskning av den egna produktionen själv bedöma sina framsteg och beskriva den egna kreativa arbetsprocessen.
• kunna problematisera hur pedagogers olika förhållningssätt påverkar undervisningen i bild.
• visa utvecklad konstnärlig och hantverksmässig förmåga inom det två- och tredimensionella bildområdet.
• visa förmåga att tillämpa IKT för dokumentation, samt som ett verktyg för bearbetning, kritisk granskning, tolkning och utvärdering av den egna läroprocessen. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• med stöd av styrdokument samt aktuell forskning analysera synsätt rörande bild som uttrycksform och estetisk lärprocess.
• analysera  och tolka bilder av olika slag ur ett genus- etnicitets- och klassperspektiv och visa på ett reflekterande förhållningssätt till bildarbete relaterat till pedagogiska och vetenskapliga aspekter.
• ha medvetenhet om och kunna analysera och diskutera områden inom barn- och ungdomskultur i ett didaktiskt och genusmedvetet perspektiv liksom i förhållande till kategorierna klass och etnicitet.
• uppvisa fördjupad förmåga att värdera och reflektera över bild som konstnärligt uttryck samt relatera den kunskapen till en pedagogisk verksamhet, till lärande i praktik och teori.

Behörighetskrav

Anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 4-6 eller åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Undervisningens upplägg

Kursen ges som en kombination av distans och campus.
 
IKT används i form av digital lärplattform och som medel för dokumentation, information och kommunikation. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Den studerande ska därför ha tillgång till internetuppkopplad dator och digitalkamera.

Examination

Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Obligatorisk närvaro vid sammankomsterna. Moment 2 examineras i valfri form där bedömning fokuserar på planering, genomförande och analys av eget didaktiskt projekt.

Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. Studeranden som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med
examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.