Skapande lek i förskolan 2, 15 hp

Innehåll

I kursen studeras förskollärares uppdrag att främja barns utveckling, lärande och skapande förmåga samt hur estetiska läroprocesser kan omsättas i förskolans verksamhet. Innehåll, metoder och material för att stimulera barns skapande och kommunicerande med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild och form, rörelse, sång och musik, rytmik, och slöjd behandlas. I kursen ingår också studier om barns rörelseutveckling. Vidare studeras medierikt lärande samt hur interaktiva medier kan användas för barns skapande och uttryckssätt. Den avslutande delen av kompetensuppföljningen påbörjas. Detta sker genom metareflektion, nulägesanalys och målformuleringar för studierna i de avslutande kurserna.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna
 
Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om barns kreativitetsutveckling
• reflektera över och använda begrepp som estetik, estetiska lärprocesser, skapande och kommunikation
• redogöra för hur barns kroppsuppfattning och kroppskännedom utvecklas
• beskriva och redogöra för hur medierikt lärande och interaktiva medier kan användas för skapande processer och uttryckssätt i förskolan

 Färdighet och förmåga

• redogöra för vad som krävs för att stimulera och utveckla barns skapande av bilder
• redogöra för vad som krävs för att stimulera och utveckla barns rytmik, sång och musikskapande
•  redogöra för vad som krävs för att stimulera och utveckla barns skapande i slöjd
• redovisa metoder för att utveckla barns kroppskännedom och kroppsuppfattning
• använda interaktiva medier (ex. text, digital bild, digitalt ljud, rörlig bild, virtuella världar, simuleringar)
• beskriva och redogöra för hur skapande processer kan dokumenteras med stöd av interaktiva medier
•  tillämpa metareflektion för att, utifrån tidigare formulerade lärandemål och tillägnade kunskaper och erfarenheter utvärdera och beskriva sin egen lärprocess samt utifrån detta kunna formulera nya konkretiserade lärandemål

 
Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera och analysera hur pedagogers olika förhållningssätt påverkar barns skapande förmåga, kreativitet och rörelseglädje

Behörighetskrav

Skapande och lek i förskolan 1, 7,5 hp. Läraryrkets dimensioner för förskolan (VFU III), 11 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, exkursioner, praktiska tillämpningar, seminarier och/eller grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter varje moment och efter avslutad kurs.
 
Avslutande kompetensuppföljning
Tidigare i sin utbildning har de studerande fått formulera konkreta mål för sin lärprocess och reflekterat över sitt eget lärande med koppling mot examensmål, kursmål samt kunskaper och erfarenheter tillägnade i utbildningen.
 
I denna kurs påbörjas den avslutande kompetensuppföljningen av det övergripande reflektionsarbetet. De lärarstuderande gör först en nulägesanalys med utgångspunkt i de formulerade lärandemålen samt de kunskaper och erfarenheter de har tillägnat sig i tidigare kurser. Utifrån nulägesanalysen och kursmålen för Läraryrkets dimensioner I:II, respektive UK III formulerar sedan de lärarstuderande nya konkretiserade lärandemål.
Slutfasen av hela kompetensuppföljningen i utbildningen sker i slutskedet av UK III, i kursen Profession och vetenskap, 7,5 hp där de studerande ska knyta ihop och reflektera över den kompetens de tillägnat sig inom utbildningen.
 
 

Examination

Examination sker individuellt genom skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och uppvisande av färdigheter och förmågor samt i grupp genom muntliga och digitala redovisningar.
 
För student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning ska individuella anpassningar av examensformer alltid övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat.
 
Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd.
Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp.
 
Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.
 
Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
 
Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.
 
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
 
I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.
 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
 
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
 
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.