Praktiskt estetiskt ämne - Slöjd trä och metall 1, 15 hp

Innehåll

Kursen kännetecknas av skapande arbete. Kursen behandlar slöjdprocessen genom introduktion av processens delar från idé till färdigt resultat. Estetisk kommunikation och hantverksmässiga färdigheter utvecklas genom arbete med färg, form, teknik och material. Arbetet relateras till hållbar utveckling. Inom hantverk för trä och metall behandlas handverktyg samt grundläggande material och tekniker. Med stöd av styrdokument studeras och analyseras estetiska aspekter av slöjd, formgivning och kreativitet i slöjd, samt genusperspektiv på slöjd. Säkerhet i slöjdsalen beaktas. Vidare studeras kulturarv och kulturyttringar. Genom tillämpning av didaktiska metoder, tematiskt och undersökande arbete skapas förutsättningar att utveckla den studerandes personliga uttryckssätt i relation till kommande pedagogisk verksamhet. IKT tillämpas som medel för dokumentation.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse:

• visa kunskap om och i kursens ingående hantverk och arbetsprocesser,
• ha kännedom om och kunna hantera krav på säkerhet i slöjdsalen,
• orientering i praktisk och teoretisk forskning på slöjdens område,
• visa förståelse för och redogöra för didaktisk tillämpning av i kursen ingående hantverk och arbetsprocesser,
• kunna genomföra, dokumentera och reflektera över estetiska läroprocessers innebörd samt dess betydelse för lärandet.
• kunna anpassa ämnesinnehållet med relevans för elevers utveckling, lärande, behov,
• kunna diskutera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle.
• visa förståelse för slöjdens utveckling och slöjdens betydelse för individ och samhälle.

Färdighet och förmåga:

• visa kreativ förmåga att stimulera lärande och utveckling.
• besitta metodisk och teknisk mångfald utifrån ämnesinnehåll.
• i arbetet med slöjdens arbetsprocesser, ha förmåga att utgå från elevers egna idéer, kunskaper och erfarenheter som stöd för lärandet,
• kunna redogöra för perspektiv på genusordningar i organisationer av slöjdämnet.
• använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• visa förmåga att värdera egna och andras ämneskunskaper i förhållande och i relation till ämnesområdet slöjd.
• visa förmåga att utvärdera det egna arbetet och de egna ämneskunskaperna i syfte att identifiera utvecklingsområden och söka ny kunskap,
• ha vetskap om var och hur ny kunskap om och i slöjd söks och erövras.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbets-sätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten. Under kursen arbetar de studerande praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp, med problemorienterade temastudier där ämnets specifika uttryck lyfts fram. De studerandes egna val och idéer utgör grunden för genomförandet. IKT-inslag förekommer kontinuerligt. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression, och syftar till uppföljning i UK-kurser.

Examination

Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl Godkänd (VG) särskild vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos prefekten vid institutionen för estetiska ämnen begära att annan examinator utses.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 68 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.