Kemididaktik för ämneslärare för åk 7-9, 7,5 hp

Innehåll

I kursen behandlas vad som karaktäriserar kemi som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och kurs/ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras.
Vilka svårigheter elever i grundskolan har att förstå viktiga begrepp inom kemiämnet studeras och benämningar som missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen.
Undervisningen i de naturorienterande ämnena i grundskolan och i kemi i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till kemiämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp.
I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan,
• beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga kemibegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen,
• beskriva någon samhällsfråga med anknytning till kemin som bör tas upp i kemiundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp,
• redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i kemiundervisningen

Färdighet och förmåga

• ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med kemibegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor,
• ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera arbetssättets betydelse för lärande av kemins begrepp och sammanhang,
• reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande,
• reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen

Behörighetskrav

Genomgångna kurser i kemi 15 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar.
Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska.
Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial.

Examination

Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll.
På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen.
 
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

 
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet.
Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.
 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.