Biologididaktik 2 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp

Innehåll

Elevers prestationer i och attityder till de naturvetenskapliga ämnena och hur dessa förändrats över tid studeras. Internationella undersökningar som PISA, ROSE och TIMSS tas upp.
Olika arbetsformer som kan användas i biologiundervisningen studeras och diskuteras. Det kan vara lärargenomgång för att presentera innehållet i det aktuella området; hjälp till eleverna att internalisera begrepp och förklaringsmodeller inom biologi, t.ex. genom diskussioner i klassen eller i smågrupper eller genom problemlösning; systematiskt undersökande arbete med värdering och argumentation för ställningstaganden, både inom biologiämnet och i samverkan med andra ämnen; laborationer och demonstrationer eller användning av IKT för visualisering och simulering av fenomen och processer. Även olika former av bedömning behandlas. Viktiga frågor för läraren att beakta i sin yrkesroll är svårigheter för eleverna att förstå begrepp och förklaringsmodeller inom biologiämnet, svårigheter med det naturvetenskapliga språket, vad elevernas attityder betyder för tillgodogörandet av undervisningen och vilken roll genusaspekter spelar. De studerande tillämpar sina kunskaper genom att planera längre undervisningsmoment inom något biologiområde.
De studerande läser under kursen en aktuell avhandling med relevans för biologiundervisningen och redovisar och diskuterar betydelsen av innehållet.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• vara orienterade om internationella undersökningar om kunskaper i och attityder till naturvetenskap och kunna diskutera betydelsen av sådana resultat,
• lägga upp undervisningen i biologi och kunna diskutera för- och nackdelar med dessa,
• visa fördjupade kunskaper om såväl summativ som formativ bedömning i anknytning till biologiundervisning,
• redogöra för ämnesdidaktisk forskning med relevans för biologiundervisning

Färdighet och förmåga

• tolka och omsätta styrdokumentens mål till förslag till undervisning och bedömning,
• vara förtrogen med olika typer av laborationer och demonstrationer
• välja arbetssätt i olika sammanhang t.ex. hur IT kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig biologi,
• samverka med andra ämnen, överblicka större områden och kunna utvärdera och bedöma sitt eget och elevers arbete

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt granska såväl det egna som andras förhållningssätt till biologi och biologiundervisning,
• värdera olika val av arbetssätt med speciell hänsyn till elevers svårigheter, förekomst av kommunikation, elevaktivitet och elevengagemang,
• reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen.

Behörighetskrav

Genomgångna kurser i biologi 15 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska.
Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial.

Examination

Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av reflektion kring egen och andra studerandes undervisningsövningar.
På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen.
 
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
 

Övriga föreskrifter

 
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet.
Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.
 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.