Artkunskap och systematik för biologilärare, 15 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i två huvudinriktningar. Den första huvudinriktningen fokuserar på artkännedom, och praktiska metoder för inventering, av akvatiska och terrestra organismgrupper. En biologisk inventering av någon organismgrupp genomförs i fält. Här praktiseras given teori, artkunskap samt muntlig och/eller skriftlig redovisning av en biologisk inventering.
Den andra huvudinriktningen fokuserar på systematik, fylogeni och livets utveckling, samt organismvärldens släktskapsförhållanden och grunderna inom fylogenetisk analys. Regler för klassificering och namngivning av taxa behandlas. Huvuddragen i eukaryoternas evolution och grunderna för systematikens teoribildning behandlas och tillämpas på framför allt landväxter, svampar och djur. Kunskaperna från de teoretiska inslagen kommer att befästas och exemplifieras genom, laborationer, exkursioner och fältprojekt. 
 
Kursen indelas i följande moment:
 
Moment 1 Floristik 2 hp
 
Under momentet studeras de vanligaste svenska kärlväxtfamiljerna samt vanliga arter och släkten av svampar, mossor och lavar som förekommer i norra Sverige. Identifiering av arter med hjälp av flora tränas. Metoder för insamling, preparering och dokumentation av botaniskt material behandlas under momentet. 
 
Moment 2 Faunistik inom ryggradslösa djur 2 hp
 
Under momentet studeras de vanligaste ordningarna av svenska ryggradslösa djur. Identifiering av ordningar - familjer - släkten och arter tränas med hjälp av bestämningsnycklar. Metoder för insamling, preparering och dokumentation av zoologiskt material behandlas under momentet. 
 
Moment 3 Kvantifieringsprojekt 3,5 hp
 
Momentet består av ett projektarbete som utförs i grupp. Syftet är att tillämpa inventeringsmetoder genom att kvantifiera och jämföra organismers täthet, biomassa, eller artantal mellan olika miljöer. Under projektet tränas planering, genomförande och redovisning av en fältundersökning. I kvantifieringsprojektet skall följande inslag ingå: målformulering, urvalsförfarande, provtagningsuppläggning, datalagring, statistisk behandling av insamlade fältdata samt resultatutvärdering. Redovisning av projektarbetet sker genom en skriftlig rappor i vetenskaplig form som presenteras muntligt vid ett seminarium med opponentsystem. Det praktiska arbetet sker i mindre grupper i anknytning till exkursioner. 
 
Moment 4 Fylogeni och systematik 7,5 hp
 
Momentet behandlar den biologiska systematikens grunder, d.v.s. taxonomi, fylogeni, klassificering och nomenklatur, vilka tillämpas på de eukaryota organismerna, framför allt landväxter, svampar och djur. Bakterier, encelliga eukaryoter, alger och protistsvampar studeras mer övergripande. Momentet behandlar hur skillnader som används vid klassificering av olika organismgrupper uppstod, främst genom evolutionära processer, under historien av livet på jorden (paleontologi) och hur dessa skillnader återspeglas under utvecklingsprocessen (embryologi, ontogeni). Momentet behandlar även metoder för att härleda släktskap mellan organismgrupper i trädform (fylogeni). Morfologiska och anatomiska studier av representanter för organismgrupperna bedrivs i laboratorier. Mikroskopering och författande av laborationsrapport övas.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:
 
Moment 1
1. identifiera de i norra Sverige vanligast förekommande växtarterna samt några vanliga mossor och lavar genom att använda bestämningslitteratur
2. redogöra och kunna tillämpa några vanliga metoder för kvantitativ skattning av växt- och svamppopulationer
 
Moment 2
3. identifiera de i norra Sverige vanligast förekommande ordningarna, familjerna, släktena och vissa arter av ryggradslösa djur genom att använda bestämningslitteratur.
4. redogöra och kunna tillämpa några vanliga metoder för kvantitativ skattning av populationer hos ryggradslösa djur
 
Moment 3
5. tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt vid planering och analys av data insamlade i fält.
6. skriva en vetenskaplig rapport och muntligt redovisa denna, samt opponera på andras vetenskapliga rapporter.
 
Moment 4
7. redogöra för och diskutera hur evolutionära skillnader mellan organismgrupper uppstod under vår planets historia,.
8. förklara och kunna tillämpa den grundläggande logiken i rekonstruktion av systematisk släktskap eller fylogeni.
9. tillämpa reglerna för vetenskaplig namngivning och klassificering av taxa inom botanik och zoologi.
10. redogöra för prokaryota och eukaryota cellers uppkomst och utveckling samt översiktligt beskriva de encelliga organismernas mångfald.
11. karakterisera och identifiera de flercelliga eukaryoternas huvudgrupper med tonvikt på landväxter, svampar och djur samt göra evolutionära jämförelser.

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna: 
 
Moment 1 och 2
1.Med god säkerhet i dentifiera arter i de behandlade organismgrupperna.
Moment 4
2. tillämpa kursens innehåll på nya frågeställningar
3. uppvisa en analytisk förmåga i lösandet av uppgifter inom momentets områden

Behörighetskrav

30 hp biologi, varav 15 hp ekologi eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar, fältdemonstrationer, laborationer, övningsuppgifter, samt ett projekt som utförs i grupp. Fält- och labbdemonstrationer, övningsuppgifter, laborationer, seminarier och projekt är obligatoriska. Dessa moment lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet. Fältdemonstrationer och övningar sker i stor utsträckning i anknytning till exkursioner

Examination

Kursens första, andra och fjärde moment består av teori och praktiska övningar. För att få godkänt på dessa moment krävs att övningarna som markerats som inlämningsuppgifter lämnats in och blivit godkända. Teorin examineras genom skriftlig tentamen. För moment 1, 2 och 4 är betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).  Kursens tredje moment, kvantifieringsprojektet, examineras genom bedömning av den skriftliga rapporten och den muntliga redovisningen samt förmågan att genomföra en opposition på ett vedertaget sätt. Betygsskalan för moment 3 är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betyget för helkurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten för moment 1-4 och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. För betyget godkänd krävs att alla FSR för betyget Godkänd är uppfyllda. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom att alla FSR för betyget Väl Godkänd är uppfyllda. Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.