Interaktionsteknik och medier, 7,5 hp

Innehåll

I kursen diskuteras samspelet mellan teknikval, samhällsförändring och medieutveckling. Ur ett tekniskt perspektiv belyses hur möjligheterna till en fördjupad interaktivitet påverkar och utvecklar möjligheterna till kommunikation av data, attityder och livsstilar.  Kursen tar upp grundläggande principer bakom medieutveckling i samhället samt teorier om mediernas effekter. Kursen tar upp medieteknikens roll ur såväl ett producent- som ett konsumentperspektiv. Kursen behandlar också innehållsanpassning till olika medier.

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs skall studenten kunna:
- visa övergripande kunskaper om mediers innehåll, medieteknikens utveckling och dess roll i samhället,
- visa förmåga att problematisera och diskutera, medieteknisk utveckling och mediers roll i samhället,
- beskriva den historiska teknikutvecklingen i typiska medieföretag samt kunna diskutera tänkbara scenarior för medieteknisk utveckling i ett nära framtidsperspektiv,
- diskutera textens och bildens betydelse i sociala medier, digital, muntlig och skriftlig kommunikation samt kunna anlägga ett kritiskt förhållningssätt till användning av texter och bilder i olika medier,
- diskutera integritetsfrågor i relation till digitala medier,
- visa förmåga att samarbeta i grupp mot specifika mål,
- problematisera, diskutera och sammanfatta frågor inom interaktionsteknik och medier med hänvisningar till vetenskaplig litteratur,
- presentera inhämtade kunskaper genom val av lämpliga presentationstekniker, samt visa ett kritiskt förhållningssätt till egna och andras arbeten,
- visa förmåga att både ge och ta konstruktiv kritik i samband med presentation av kursens övningsuppgifter.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Studentens aktiva deltagande är av fundamental betydelse i kursen.
 

Examination

Examinationen sker individuellt i form av ett skriftligt prov, seminarier och inlämningsuppgifter. För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga inlämningsuppgifter är godkända samt att studenten deltagit i samtliga seminarier och att det skriftliga provet är godkänt. På skriftliga provet, vilket är en salstentamen, sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På deltagande i seminarier ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Ett seminarium kan sammanfattas i en inlämningsuppgift. På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Kursens sammanlagda betyg vägs samman av resultatet på skriftligt prov, seminarier och inlämningsuppgifter enligt följande:

• Betyget Godkänd (3) erhålls om skriftliga provet ger betyget 3.
• Betyget Icke utan beröm godkänd (4) erhålls om skriftliga provet ger betyget 4 och minst en av inlämningsuppgifterna ger betyget VG.
• Betyget Med beröm godkänd (5) erhålls om skriftliga provet ger betyget 5 och minst två av inlämningsuppgifterna ger betyget VG.

Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.