Systemutveckling för medieteknik, 7,5 hp

Innehåll

Avgörande för att optimalt använda olika produktionssystem är förståelse för hela produktionskedjan. Vid medieteknisk produktion som TV- videoproduktion, webbproduktion, grafiskproduktion och mobilutveckling ingår ett flertal samverkande komponenter och processer. Tillsammans bildar dessa komponenter ett produktionssystem. Denna kurs ger fördjupade kunskaper och färdigheter kring hur dessa system kan designas för olika ändamål samt hur de kan testas och utvärderas. Under kursen kommer studenterna även att praktiskt bygga ett medietekniskt system bestående av ny teknik med tidigare oprövade komponenter. Undervisningen kommer utöver föreläsningar även att innefatta studentledda lektioner, workshops, studiebesök och seminarier.
Kursen är uppdelad i två moment:
1. Teori, 3 hp (Theory, 3 ECTS);
2. Projekt, 4.5 hp (Project, 4.5 ECTS).

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
Teori:
- redogöra för funktion och begränsningar hos medietekniska systemkomponenter,
- redogöra för principerna vid uppbyggnaden av ett produktionssystem för medieteknik.
Projekt:
- planera och genomföra uppbyggnad av ett pilotsystem för medieteknisk produktion,
- genomföra en dokumentation av, och muntligt presentera resultatet av ett pilotprojekt för medieteknisk produktion.

Behörighetskrav

Minst 60 hp avklarade kurser inom huvudområdet Medieteknik eller minst två års sammanlagda studier som skall innefatta Databasteknik och webbaserade system, 7.5 hp (5TF048) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.