Vad menas egentligen med hållbar utveckling? Är det något ingenjören behöver bry sig om eller är frasen bara en fluga? För att du som individ, det lokala samhället, det medelstora företaget och den globala industrijätten ska kunna fortsätta utvecklas i en riktning som tar hänsyn till kommande generationer måste det ske på ett hållbart sätt. I denna kurs kommer du att få en kunskapsmässig grund till begreppet hållbar utveckling ur ett perspektiv anpassat till dig som ingenjör.
Kursen utgår från din utbildning och tillsammans lär vi oss förstå hur man med olika styrmedel och metoder kan arbeta i teknikutvecklingens front med ett helhetsperspektiv. Vi kommer att angripa några av konceptets moraliska dilemman och resonera kring dessa ur olika parters synvinkel. Du kommer även att få insikt i hur globala aktörer som internationella organisationer, multinationella företag och offentlig verksamhet arbetar principiellt och praktiskt för ett hållbart samhälle, och lär dig använda verktyg som i dag är vanliga inom näringsliv och offentlig sektor för att analysera miljö och klimatpåverkan under olika faser av en produkts livscykel.
Kursen ger också grundläggande kunskap om strålning i vår miljö tex. från kärnkraft, slutförvar, mark och byggnadsmaterial, där också risker och strategier vid riskuppskattning kommer att belysas. I kursen kommer du att få välja ett teknikområde som du tillsammans med dina gruppmedlemmar följer och belyser ur olika aspekter genom hela kursen i tex. case, paneldebatter och övningar.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse
förklara innebörden i begreppet hållbar utveckling ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv
redogöra för resurser och dess flöden ur ett lokalt och globalt perspektiv
redogöra för metoder som används att kvantifiera produkters och tjänsters miljöpåverkan
redogöra för människans naturliga och artificiella strålningsmiljö
redogöra för radioaktiva ämnens naturliga transportvägar och basal riskuppskattning med avseende på strålning i miljön
beskriva elektromagnetiska fält i miljön, dess tänkbara effekter och strategier vid riskuppskattning.
Färdighet och förmåga
känna till vilka metoder som finns för att beskriva flöden av resurser och material under en produkts livscykel och att genomföra analyser av flöden med hjälp av en av dessa metoder kopplat till en ett valt produkt- eller teknikområde.
argumentera för en given ståndpunkt med tydlig bas i vedertagen kunskap och reflektera över och bemöta motargument
Värderingsförmåga och förhållningssätt
reflektera över etiska aspekter vid riskhantering
kunna föra ett kritiskt resonemang runt etiska aspekter, ansvarsfrågor, ekologiska, sociala och ekonomiska incitament kopplade till begreppet hållbar utveckling
diskutera och reflektera över ingenjörens roll i ett hållbart samhälle
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c eller Matematik D
Undervisningens upplägg
Undervisning sker i form av lektioner, obligatoriska seminarier, paneldebatter, laborationer. Studenterna väljer under kursen ett teknikområde som man följer under kursens gång och belyser utifrån de olika aspekter som tas upp under kursen.
Examination
Modulen PRES 5,5 hp examineras individuellt genom följande prov
Muntlig redovisning genom debatt
Skriftlig redovisning av caseuppgifter
Den muntliga redovisningen bedöms med Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På de skriftliga redovisningarna av caseuppgifter ges något av omdömena Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Betyg på modulen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Modulen betygsätts med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5) och utgör en sammanfattande bedömning av betygen på de ingående proven. Om något av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på modulen under förutsättning att studenten genomfört modulens samtliga prov.
Modulen TEOR 2 hp examineras genom följande prov
Muntlig redovisning genom debatt
Skriftlig tentamen
Den muntliga redovisningen bedöms med godkänd (G) eller underkänd (U). Tentamen bedöms med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Betyg på modulen beslutas först när samtliga prov är genomförda och baseras på betyget på den skriftliga tentamen. Modulen betygsätts med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Om något av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört modulens samtliga prov.
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Betyget på hela kursen beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och betyg på båda modulerna är beslutade. Betyget för hela kursen beräknas genom en sammanvägning av betygen på modulerna PRES och TEORI, där PRES ges viktfaktorn 5,5/7,5 och TEORI ges viktfaktorn 2/7,5. Vedertagna avrundningsregler tillämpas.
Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för strålningsvetenskaper.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
