Kursen inleds med kärnspinnresonansfysik, hur kärnspinn kan manipuleras och detekteras samt hur detta går att utnyttja för att skapa ett avbildande system - magnetresonanstomografi (MRT). Sedan studeras avbildningssystemets tekniska uppbyggnad och funktionen hos huvudkomponenter som exempelvis huvudmagneten, gradienter och RF-systemet. Avvikelser från den ideala funktionen hos systemets komponenter och dess effekter studeras för att ge förståelse för vanliga artefakter och verktyg att hantera dessa. Kursen omfattar även bildrekonstruktion, pulssekvensers uppbyggnad och betydelse för kontrasten i bilderna. De viktigaste grupperna av MRT sekvenser som gradient-eko och spinn-eko sekvenser behandlas i djupare detalj medan mer specialiserade sekvenser som möjliggör exempelvis mätningar av diffusion, kemisk sammansättning och flöde studeras mer översiktligt. Tekniker för att snabba upp bildinsamlingen behandlas också. Slutligen ges en introduktion till bildgivande ultraljudsteknik. Här behandlas de fysikaliska principerna bakom tekniken samt hur avbildningssystemet är uppbyggt. Även generering av ultraljud, pulseko-metoder och dopplerteknik studeras.
Kursen omfattar två moment 1. Teoridel, 6 hp 2. Laborationsdel, 1.5 hp
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse Ingående redogöra för den fysik som ligger till grund för MRT. Ingående förklara de viktigaste komponenterna i magnetkameran, deras funktion, begräsningar och inverkan på bildkvalitet. Ingående förklara hur MR-rådata är uppbyggt och hur bilder kan skapas från rådata. Redogöra för olika klasser av sekvenser och deras uppbyggnad, deras tillämpningsområden, styrkor och svagheter, samt betydelse för bildkontrast och signal-till-brus förhållande. Känna till de vanligaste artefakterna och bakomliggande orsaker till dessa. Känna till olika tekniker för att snabba upp MR-bildtagning, principerna för dessa samt kritiskt granska för och nackdelar med olika tekniker. Redogöra för den fysik som ligger till grund för ultraljudsavbildning och hur den används för att skapa bilder. Känna till de vanligaste artefakterna inom ultraljudsdiagnostik, deras bakomliggande orsaker och hur de kan minimeras.
Färdighet och förmåga Självständigt använda Bloch-ekvationerna för att kvantitativt beskriva hur spinn-magnetiseringen beter sig i en magnetkamera. Identifiera och reducera artefakter. Självständigt beräkna hur en sekvens ska designas för önskad kontrast, upplösning, bildstorlek och signal-till-brus förhållande. Uppvisa grundläggande färdigheter att använda en klinisk magnetkamera.
Värderingsförmåga och förhållningssätt Bedöma och värdera risker med MRT. Värdera vad som är lämpliga val av sekvenser utgående från krav på t.ex. kontrast. Göra relevanta bedömningar i val av ultraljudsprob och inställningar givet krav på penetrationsdjup, upplösning och kontrast.
Behörighetskrav
Univ: Minst 90 hp inklusive kursen Kvantfysik (5FY118, 4.5 hp) eller Kvantfysik B (5FY048, 7,5 hp) eller motsvarande. Engelsk A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och demonstrationer samt handledda seminarier och laborationer. Deltagande i laborationer är obligatoriskt.
Examination
Moment 1: Teoridel 6 hp Momentet examineras med skriftlig tentamina. Betyget på momentet bedöms med Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5).
Moment 2: Laborationsdel 1,5 hp. Momentet examineras med skriftliga laborationsrapporter och muntlig presentation av laborationerna. Betyget på momentet bedöms med Underkänd (U) eller Godkänd (G).
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget baseras på det betyg som erhölls på moment 1 och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för strålningsvetenskaper.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
