Kursen innehåller material från ämnena Fysik, matematik och kemi. I kursen behandlas följande:
Matematik
Trigonometri och triangelsatserna; areasatsen, sinussatsen och cosinussatsen. Dessutom studeras graferna till sinus, cosinus och tangens. Vidare studeras derivatan av de trigonometriska funktionerna och logaritmfunktionen samt deriveringsregler såsom produktregeln, kedjeregeln och kvotregeln. Under kursen introduceras också begreppet differentialekvation och sambandet mellan derivata och graf för en funktion beskrivs. Dessutom innehåller kursen en introduktion till integralbegreppet samt metoder för integralberäkning och tillämpningar för att beräkna area av ytor. Avslutningsvis studeras numeriska metoder för ekvationslösning och integralberäkning.
Fysik
Praktiska och teoretiska moment som behandlar rätlinjig rörelse samt principer, begrepp och lagar som förekommer inom mekaniken. Begrepp som massa, kraft, acceleration, friktion, arbete, effekt, energi och tryck behandlas. Kursen innehåller även en genomgång av områdena: elektriska laddningar, likströmslära, optik och termodynamik. Dessutom gås kast-, harmonisk svängnings-. och cirkulärrörelse igenom. Vidare behandlas begrepp och samband som impuls, elektriska och magnetiska fält, Kirchhoffs lagar, växelströmslära, vågrörelselära, elektromagnetiska vågor, atomfysik, kärnfysik, astronomi och strålning. Kursen omfattar även behandling av begrepp som våglängd, frekvens, utbredningshastighet, reflektion och brytning.
Fysiken är indelad i fyra moment: 1. Teoridel 1 (6 hp) 2. Laborationsdel 1 (1,0 hp) 3. Teoridel 2 (9 hp) 4. Laborationsdel 2 (0,5 hp)
Kemi
Periodiska systemet, nomenklatur, atomens byggnad, kemisk bindning, kemiska reaktioner och reaktionsformler, stökiometri med enkla kemiska beräkningar, kemisk jämvikt, syror och baser, pH-begreppet, buffertverkan, oxidation och reduktion, elektrokemi, termokemi med entalpi- och entropibegreppen, samt något om kemiska ämnens förekomst, egenskaper och användningsområden. Kursen omfattar två moment: 1. Teoridel, 3,5 hp och 2. Laborationsdel, 1 hp
Förväntade studieresultat
Efter avklarad kurs ska studenten kunna:
Matematik
* tillämpa de trigonometriska satserna för att lösa problem där man har partiell information om en triangels mått * skissa graferna till de trigonometriska funktionerna * redogöra för deriveringsreglerna för produkt, kvot och sammansättning och tillämpa dem på optimeringsproblem * översiktligt redogöra för begreppet differentialekvation och förklara vad det är * redogöra för begreppet primitiv funktion och sambandet med integraler * beräkna ytor med hjälp av integraler * kunna någon metod för att approximera nollställen till funktioner och rötter till ekvationer
Fysik
* redogöra för de viktigaste företeelserna, erfarenhetslagarna och teorierna inom fysiken * översiktligt redogöra för fysikens moderna utveckling * tillämpa experimentell undersökningsmetodik och analysmetoder för fysikaliska problem
Kemi
* benämna en kemisk förening * redogöra för grundläggande kemiska begrepp, atomer och molekylers uppbyggnad, * kemiska och fysikaliska egenskaper kopplade till bindning och struktur. * skriva reaktionsformler och utföra enklare stökiometriska beräkningar utgående från dessa * förklara skillnad mellan starka och svaga syror, kemiska ämnens syra/bas- och redoxkarraktär * planera och genomföra enklare kemiska experiment på ett ur säkerhetssynpunkt tillfredställande sätt * tolka och redovisa experimentella resultat både muntligt och skriftligt
Behörighetskrav
Matematik C
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i huvudsak i form av föreläsningar, laborationer och lektionsundervisning. Deltagande i laborationer och därmed integrerad undervisning, som t.ex. genomgång av säkerhet och demonstrationer, är obligatorisk.
Examination
Examinationen sker normalt dels genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer samt genom ett skriftligt prov vid de teoretiska momentens slut. I de skriftliga proven kan resultat från deltentamina, s.k. duggor, tillgodoräknas. På redovisningarna sätts betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På det skriftliga provet sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga redovisningar är godkända och att de skriftliga proven är godkända. Studerande som två gånger har underkänts i prov, har rätt att hos ledningsgruppen för basåret begära att annan lärare utses att bestämma betyg åt henne/honom vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till ledningsgruppen för basåret. Examination baserad på denna kursplan garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
