Kursen ger i Moment 1 en översikt över de matematiska begrepp och verktyg som kommer till användning i de inledande kurserna i tekniska ämnen. Ekvationer, olikheter och funktioner är exempel på sådana viktiga begrepp. Särskild vikt läggs vid de inom teknikområdet mest centrala områdena - trigonometriska funktioner, polynom, exponential- och logaritmfunktioner samt elementär komplex analys. I kursens Moment 2 diskuteras och tillämpas ingenjörsmässiga metoder för produktspecificering, prototyputveckling och testning. Övning ges i att presentera ideer, planer och arbetsresultat i både muntlig och skriftlig form. Tillfälle ges också att analysera och diskutera ingenjörens olika arbetsroller samt nuvarande och framtida arbetsmarknad.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna - redogöra för och tillämpa trigonometriska samband och elementära funktioner i den utsträckning som behövs för grundläggande kurser i analog elektronik. - redogöra för begreppet komplext tal samt kunna använda komplexa tal i den utsträckning som behövs för grundläggande kurser i analog elektronik. - redogöra för de typer av instrument som normalt finns i ett elektroniklab, samt kunna använda grundfunktionerna i dessa instrument.. - använda simuleringsverktyg för att undersöka funktionen hos en tänkt konstruktion. - redogöra för arbetsgången vid produktutveckling i projektgrupper samt konstruktivt kunna delta i en projektgrupps arbete. - formulera PM, projektplaner, delresultat och enkla projektrapporter, samt kunna samarbeta kring dessa dokument på lärplattformar. - muntligt presentera en projektgrupps planer och resultat. - redogöra för utbildningsprogrammets uppläggning, elektronikingenjörens arbetsområden samt elektronikingenjörens arbetsmarknad. - skriftligt eller muntligt redogöra för tankar kring ingenjörsrollen. - skriftligt eller muntligt ge reflektioner över sitt eget lärande.
Behörighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A
Undervisningens upplägg
Undervisningen under moment 1 bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Undervisningen i moment 2 bedrivs normalt i grupper om 6 - 8 studenter under en lärares ledning. Innehållet är uppdelat i teman, som presenteras i introducerande föreläsningar, varefter varje lärområde bearbetas i studiegruppen genom teoretiska studier, problemlösning, simulering och laborationer.
Examination
Examinationen av matematikdelen sker genom en sluttentamen, men delprov kan förekomma under kursens gång. Examinationen på elektronikdelen sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga redovisningar. Varje tema betygssätt med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Kursbetyget utgör en sammanvägning av resultaten på de två momenten och, för att bli godkänd på denna, krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. På vart och ett av momenten ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5) För studerande som inte blivit godkända under kursen, erbjuds ytterligare provtillfällen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
