Gjutgods och svetsning, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar de två huvudsakliga tillverkningsmetoderna för framställning av maskinkomponenter, nämligen Gjutgods och Svetsning. I kursdelen Gjutgods behandlas framställning av formgjutna metalliska legeringar, främst gjutjärn, gjutstål och gjutaluminium, samt hur de mekaniska egenskaperna beror av mikrostrukturer efter gjutning samt efter eventuell värmebehandling. I kursdelen Svetsning behandlas svetsmetoder och deras inverkan på mikrostruktur och egenskaper, samt vilka gjutgods som kan svetsas. I kursen ingår studiebesök vid ett gjuteri samt egna svetsövningar.

Gjutgods-delen: Metalliska legeringar och resulterande mikrostrukturer i gjutgods. Tillverknings-metoder för formgodsgjutning av metaller samt begreppet "gjutbarhet". Design av gjutgods, med stöd av datorsimulering och topologioptimering. Värmebehandlingar av gjutgods. Mekaniska egenskapers beroende av mikrostruktur efter gjutning, samt därefter eventuell värmebehandling. Mekaniska egenskaper för gjutgods, jämfört med götgjutna eller stränggjutna ämnen som därefter smitts och/eller valsats. Gjutgodsens behov av skärande bearbetning till färdig komponent¬geometri, jämfört med smide och valsad plåt/stång. Standarder för gjutgods om mekaniska egenskaper, tekniska leveransbestämmelser samt provningsmetoder. Val av gjutgodsmaterial baserat på komponentgeometri, mekaniska krav, seriestorlek och tillverkningskostnad. Inblick i lärarens egen FoU inom lösnings-härdade segjärn, ADI och ausferritiska stål. Beräkning av material-relevanta parametrar. Studiebesök vid ett segjärnsgjuteri.
Svets-delen: Svetsmetoder för fogning av valsad plåt/stång, smide eller gjutgods, samt begreppet "svetsbarhet". Mikrostrukturer i stelnad svetsfog och i värmepåverkad zon "HAZ" vid smält¬svetsning. Värmebehandlingar av svetsad plåt, svetsad stång eller svetsat gjutgods. Mekaniska egenskapers beroende av mikrostruktur efter svetsning, samt därefter eventuell värmebehandling.
Prova MAG-svetsning av plattstång i kolstål med olika parametrar, utan egen tidigare erfarenhet.
I grupp förbereda och genomföra MAG-svetsning av plattstång i stål, samt utvärdera och i semina¬rium demonstrera, försvara och kritisera mekaniska resultat från dragprovning av svetsade och bearbetade provstavar.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna
*    förklara designen av gjutna formgods, med stöd av datorsimulering och topologioptimering
*    förutsäga mekaniska egenskapers beroende av mikrostruktur efter gjutning, samt efter eventuell påföljande värmebehandling
*    relatera mekaniska egenskaper för gjutgods, jämfört med götgjutna eller stränggjutna ämnen som därefter smitts och/eller valsats
*    välja gjutgodsmaterial baserat på komponentgeometri, mekaniska krav, seriestorlek och tillverkningskostnad analysera mikrostrukturer i stelnad
     svetsfog och i värmepåverkad zon "HAZ" vid smältsvetsning
*    förutsäga mekaniska egenskapers beroende av mikrostruktur efter svetsning, samt efter eventuell påföljande värmebehandling
*    värdera hållbarhet och tillverkningskostnader för gjutgods, för svetsning av valsat/smide, för svetsat smide samt för svetsat gjutgods
*    beräkna material-relevanta parametrar
*    i grupp utvärdera, demonstrera, kritisera och försvara mekaniska resultat bestämda genom dragprovning av MAG-svetsfogar i plattstång av stål

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Konstruktionsmaterial (5MT034) eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, två obligatoriska laborationer, ett seminarium samt ett studiebesök.

Examination

Kunskapsredovisningen sker både genom skriftlig tentamen och en muntlig projektredovisning i seminarieform. Den muntliga redovisningen ges något av betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). På hela kursen ges något av betygen U, 3, 4 eller 5, förutsatt godkänd muntlig redovisning.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till Institutionen för tillämpat fysik och elektronik.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.