Genetik och genteknik, 7,5 hp

Innehåll

Moment 1, teori, 5.5 hp
Kursen behandlar geners uppbyggnad, överföring och uttryck hos pro- och eukaryota organismer. Genetiska begrepp såsom mutationer, mutagener, mutagenes, komplementation samt dominans/recessivitet behandlas. Vidare behandlas plasmider, bakteriofager, transposoner och deras genteknologiska tillämpning. Likheter och skillnader mellan pro- och eukaryota organismer betonas. Under kursen kommer modellorganismer för genetiska studier att beskrivas. Genteknologiska metoder främst såsom elektroporering av DNA, DNA-gelektrofores, blottning av nukleinsyra, molekylär kloning inklusive vektorer, restriktionsenzymskartering, DNA sekvensbestämning och PCR samt deras applikationer genomgås. Dessutom behandlas plasmiders och bakteriofagers användning inom gentekniken, det genetiska materialets struktur, funktion och organisation hos eukaryoter samt skillnaderna gentemot prokaryoter. Metoder för bestämning av geners inbördes läge i genomet förklaras och olika mönster för nedärvning av ärftliga egenskaper beskrivs. Kursens huvudområden är transmissionsgenetik, geners och genoms struktur, genetiska modellsystem, genetisk styrning av livsprocesser samt faktorer och processer som påverkar en populations genetiska sammansättning. Kursen innehåller också genetisk och molekylärgenetisk problemlösning till hjälp för tolkning av experimentella primärdata och därmed bättre förstå vetenskapliga originalpublikationer.

Moment 2, laborationer, 2 hp
Kursen ger träning i genetik och genteknik arbetsmetoder.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för hur det genetiska materialet nedärvs, kartläggs, analyseras och identifieras hos pro- och eukaryota organismer
- redogöra för hur det genetiska materialet kan mutera och effekter av dessa mutationer
- förklara hur den yttre miljön kan påverka det genetiska materialet
- beskriva hur det genetiska materialet kan utnyttjas inom bioteknik
- visa praktisk färdighet vid utförande, tolkning och statistisk bearbetning av genetiska och genteknologiska experiment
- visa färdighet i både muntlig och skriftlig vetenskaplig kommunikation på engelska
 

Behörighetskrav

20 hp från avslutade kurser i kemi varav minst 5 hp i biokemi, alternativt 20 hp från en kombination av avslutade kurser i kemi och fysik och/eller matematik, varav minst 5 hp i biokemi; 15 hp från avslutade kurser i biologi, innehållande cellbiologi och fysiologi.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar, problemlösning grupparbete, laborationer och litteraturstudier.

Undervisningsspråket är normalt engelska men undervisningen kan ske på svenska om det inte föreligger något behov av att den sker på engelska.
 

Examination

Teorimomentet avslutas med individuell skriftlig salstentamen. Laborationsmomentet avslutas med ett skriftligt projektarbete och muntliga diskussioner i denna grupp arbete som utförs i laboratorium.

För programstudenter på civilingenjörsprogram (T) ges något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). På laborationsdelen ges något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). För att få slutbetyg krävs att samtliga obligatoriska moment är avklarade och att samtliga prov är godkända. För slutbetyget 3, 4 eller 5, krävs att detta betyg erhålls på teorimomentet och G på laboratoriedelen.

För övriga studenter inte inom civilingenjörsprogrammet ges betygen på teorimomentet är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På laborationsdelen ges något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). För att få slutbetyg krävs att samtliga obligatoriska moment är avklarade och att samtliga prov är godkända. För slutbetyget VG krävs att detta betyg erhålls på teorimomentet och G på laboratoriedelen.

För att uppnå betyget godkänd krävs att studenten lämnar in individuella skriftliga uppgifter inom angiven tid och att arbeten är redovisade enligt föreskrivna ramar. Vidare krävs ett aktiv deltagande i redovisningar och diskussioner. Med aktiv deltagande menas att studenten bidrar med egna inlägg, reflektioner och frågor, samt att studenten svarar på frågor ställda till studenten eller till gruppen.

Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Kurs/moment kan tenteras vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omtenteringstillfälle inom tre månader efter ordinarie tillfälle. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till tentamen nästa gång kursen/moment ges. En student som blivit underkänd vid examination har rätt att genomgå förnyad examination fem gånger för att bli godkänd. Efter fyra underkända examinationer erbjuds studenten att gå om kursen.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till biträdande prefekt för institutionen för molekylärbiologi.

Tillgodoräknande
Den studerande har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap).