Djur- och växtfysiologi, 15 hp

Innehåll

Kursen indelas i två moment, Djurfysiologi 7,5 hp och Växtfysiologi 7,5 hp.

Djurfysiologi:

Modul 1, teori och grupparbete 6 hp
Delmomentet djurfysiologi inleds med en översikt av djurvärldens mångfald och behandlar sedan de flercelliga djurens livsprocesser, huvudsakligen på organismnivån. Kursen skall ge grundläggande kunskap om utveckling och sammansättning av organ och organsystem inom djurvärlden, vilket illustreras genom en jämförelse mellan däggdjur och olika utvalda djurgrupper. Dessa får utgöra exempel på representativa anpassningar av djuren och djurens organsystem till deras typiska livsförutsättningar. Samband mellan cellulära mekanismer, form, funktion och organismens miljö poängteras.

Modul 2, laborationer, studier av histologiska snitt samt temaarbete rörande fysiologiska principer och anpassningar 1,5 hp
I de praktiska momenten bekantas studenten med människans och utvalda försöksdjurs anatomi och fysiologi. Momentet utförs individuellt eller i grupp

Växtfysiologi:

Modul 3, teori 5 hp
Inom teorimomentet i växtfysiologi behandlas det som är unikt med växter och växternas celler. I detta ingår bl. a. tillväxt, anatomi, differentiering, metabolism, fotosyntes, stressfysiologi och blomning. Fördjupning ges i cellväxtsyntes, cellsträckning, tre genom, genreglering, växthormoner och naturprodukter. Vidare behandlas växtmodellsystem, transformeringsmetoder, in vitro kultur av växter, vävnadsspecifik expression samt databaser med relevans för växtbioteknik. I kursen integreras olika organisationsnivåer från det molekylära till ekosystemfunktion, t.ex. biotiska interaktioner, herbivori, växtkemi, balans mellan tillväxt och försvar samt användningsområdet av växter som detektorer för t.ex. för kemikalier.

Modul 4, laborationer, skriftligt arbete, gruppdiskussion och muntlig presentation av ett ämne inom ramen för kursens innehåll. 2,5 hp
I de praktiska momenten (2,5 hp) ger träning i växtfysiologins arbetsmetoder

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs skall studenterna kunna:

•  Använda kunskap om organens och organsystemens struktur och olika celltyper för att beskriva och förklara deras specialfunktion, reglering och hur organsystemen kan ha utvecklats evolutionärt.
•  Analysera och klassificera utvalda histologiska snitt av representativa normala vävnadstyper och organ.
•  Redogöra för växternas livsprocesser samt växtcellens uppbyggnad och funktion, inklusive tillväxt, determinering, fotosyntes, metabolism, differentiering och död, samt hur dessa processer regleras.
•  Applicera kunskap om växternas livsbetingelser för att dra slutsatser gällande fördelar, risker och etiska aspekter med genmodifierade växter.
•  Utföra och analysera utförda laborationer samt redovisa dessa i form av naturvetenskapliga laborationsrapporter.
•  Kunna arbeta individuellt och i grupper för att identifiera och utvärdera vetenskaplig litteratur med tema inom djur- eller växtfysiologi, och både muntligt och skriftligt sammanfatta den väsentliga informationen

Behörighetskrav

20 hp från avslutade kurser i kemi varav minst 5 hp i biokemi, alternativt 20 hp från en kombination av avslutade kurser i kemi och fysik och/eller matematik, varav minst 5 hp i biokemi; 30 hp från avslutade kurser i biologi, dessa ska innehålla molekylärbiologi, genetik och cellbiologi.

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar, lektioner, grupparbeten, gruppdiskussioner, dissektioner och laborationer. Samtliga laborationer och presentation/diskussion av temaarbeten är obligatoriska. Dissektioner av typdjur samt slaktmaterial från får, nöt eller svin genomförs i mån av tillgänglighet.

Undervisningsspråket är engelska. 

Examination

Examinationen sker genom skriftlig salstentamen på de två teorimodulerna, genom skriftlig redovisning av laborationer som utförs i grupper eller individuellt och genom individuellt muntlig redovisning.  Betyg som ges på teorimomentet är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På laborationsdelen och den muntliga presentationen ges något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). För att uppnå betyget godkänd krävs att studenten lämnar in individuella skriftliga uppgifter och att dessa är redovisade enligt föreskrivna ramar. Vidare krävs ett aktiv deltagande i redovisningar och diskussioner. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med egna inlägg, reflektioner och frågor, samt att studenten försöker svara på frågor ställda till studenten eller till gruppen. Betyg på kursen beslutas först när samtliga prov och obligatoriska moment är bedömda. Kursen betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att de två skriftliga proven bedömts med minst resultaten godkänt (G) samt att övriga obligatoriska moment bedömts med betyget godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs att minst ett av de skriftliga proven bedömts med resultatet väl godkänt (VG) samt att resterande examinationer bedömts med resultatet Godkänt (G). Om det skriftliga provet bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på kursen.

Kursledaren kan besluta att aktivt deltagande i övningar och presentationer samt godkänt resultat på dugga ska ge bonuspoäng att lägga till tentamensresultatet, dock ej överstigande 10% av totalpoängen av tentamen på ett enskilt moment. Det ankommer kursledaren att vid kursstart informera om vilka moment som ger bonuspoäng och vad som krävs för erhålla dem.

Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om moment vid ett senare tillfälle.

Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov. Den som Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Kurs/moment kan tenteras vid ett ordinarie tillfälle samt vid två omprov. Det första omexamineringstillfället erbjuds inom två månader efter ordinarie tillfälle. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Ett andra omprov (ett så kallat uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till tentamen nästa gång kursen/moment ges.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till biträdande prefekt för institutionen för molekylärbiologi.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska prefekt, i samråd med kursledare, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Den studerande har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap).

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.