Kursen omfattar föreläsningar, grupparbete, gruppdiskussioner samt laborationer. I teoridelen presenteras immunsystemets organisation och utveckling, cellulära och molekylära mekanismer för det medfödda respektive det specifika immunsvaret, hur dessa aktiveras vid stimulering, effektormekanismer, immunologiskt minne, toleransmekanismer, transplantationsimmunologi, autoimmunitet, allergi, immunbrist, samt immunsystemets reaktion mot olika typer av patogena mikroorganismer. Kursen innehåller också problemlösning av experimentella primärdata och diskussion kring och presentation av vetenskaplig litteratur. I det laborativa momentet behandlas immunrelaterade tekniker såsom antikroppsbaserade detektionsmetoder.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• applicera kunskaper om immunsystemets uppbyggnad, beståndsdelar (organ, celler, molekyler) och effektormekanismer för att förklara hur immunsvaret aktiveras vid olika typer av stimuli • sammanfatta de olika immuncellernas utmognad, aktivering och funktion • redogöra för generella principerna för signalering i och mellan immunceller • jämföra hur immunsystemet agerar under friskt respektive sjukt tillstånd (tex vid infektionssjukdomar, hypersensitivitet, transplantatavstötning och autoimmunitet) • redogöra för immunrelaterade tekniker som framställning av mono- och polyklonala antikroppar, samt tekniker som använder sig av antikroppar (tex flödescytometri, ELISA, immunohistokemi) • visa färdighet i både muntlig och skriftlig vetenskaplig kommunikation
Behörighetskrav
Avklarade kurser om minst 45 hp biologi inkluderande klassisk genetik, cellbiologi, molekylärbiologi och fysiologi. Avklarade kurser i kemi om minst 30 hp, varav minst 7,5 hp biokemi samt dokumenterad färdighet i experimentellt arbete omfattande minst 5 hp. Engelska A från gymnasieskolan. Eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker på engelska och innefattar föreläsningar, gruppdiskussioner, presentation av vetenskaplig uppsats och handledda laborationer inom ämnesområdet. Gruppdiskussioner, presentationer och laborationer är obligatoriska. Laborationerna inleds med teoretiska introduktioner varpå studenterna själva planerar flödet i sitt laborativa arbete. Denna planering genomgås med laboratorieassistenter och ska vara godkänd innan laborationen får påbörjas. Det laborativa arbetet dokumenteras i en laboratoriedagbok. Laborationsresultat redovisas i skriftliga rapporter. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle.
Examination
Examinationen sker genom skriftlig tentamen på teorimomentet, och genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av laborationer. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyg som ges på teorimomentet är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På laborationsdelen ges något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). För slutbetyget VG krävs att detta betyg erhålls på teorimomentet och G på laboratoriedelen. Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyad examinering för att få godkänt betyg. Den som godkänts får ej undergå förnyad examinering för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till studierektor/prefekt på institutionen för molekylärbiologi.
Tillgodoräknande Prövning om tidigare utbildning eller verksamhet kan tillgodoräknas beslutas av respektive programansvarig i samråd med kursansvarig institution.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
