Kursen ger kompletterande och fördjupade kunskaper och färdigheter inom det molekylärbiologiska/ biomedicinska området av värde för fortsatta studier i biologi, molekylärbiologi, biomedicin och bioteknik, eller för framtida molekylärbiologisk eller biomedicinsk yrkesverksamhet, såväl inom som utanför universitetet. Kursen behandlar den molekylära bakgrunden till mikroorganismers förmåga att adaptera sig till ändrade livsbetingelser. Detta är speciellt påtagligt vid patogena tillstånd när de invaderar och etablerar sig på, eller inom, andra organismer som växter och djur, speciellt människa.
Kursen omfattar två moment: 1. Teoridel 7,5 hp 2. Laborationsdel 7,5 hp
Moment 1, teoridel, 7,5 hp Teoridelen omfattar studier av:
Klinisk mikrobiologi och epidemiologi Kursen introducerar den kliniske mikrobiologens roll i identifieringen av infektiösa sjukdomsagens och epidemiologens roll i att finna källan till sjukdomsutbrott.
Patogenes och virulensfaktorer I kursen beskrivs ingående många olika humana patogena bakterier, de sjukdomar de orsakar och deras patogenicitetsstrategier. Vidare demostreras hur farliga bakterier utvecklats genom förändringar av deras genetiska kodningspoptential.
Omgivningsbetingade effekter och global kontroll av virulensgeners uttryck Produktion av virulensdeterminanter kostar bakterierna mycket energi. I kursen diskuteras olika system för global reglering av uttryck av virulensgener. Genom olika exempel illustreras hur bakteriepatogener begränsar uttrycket av virulensgener till en exakt tid och plats under infektionen.
Värdrespons och försvarsmekanismer Kursen kommer att behandla olika sätt som värdorganismer kan reagera på, och hur de kan försvara sig mot, olika sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Antibakteriell terapi Kursen behandlar också antibiotikas verkningsmekanismer och den molekylära bakgrunden till den alarmerande ökade förekomsten av multiresistenta bakteriestammar. Hur detta direkt påverkar folkhälsan diskuteras i relation till pågående forskning för att identifiera nya måltavlor för antibakteriella droger.I kursen diskuteras också betydelsen av design och utveckling av vacciner mot specifika bakterieinfektioner.
Moment 2, laborationsdel, 7,5 hp
Laborationsdelen är en praktisk tillämpning av teoriinnehållet. Studenten får verkliga forskningproblem och möjlighet att lösa dessa med hjälp av "hands-on role" i experimentdesign.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten - förstå betydelsen av de deskriptiva termer som används vid studier av bakteriepatogener - förstå relationen mellan kliniska bakteriologer och epidemiologer - förstå hur ofarliga bakterier utvecklas till farliga patogener - kunna förklara olika bakteriella infektionsstrategier och de virulensfaktorer som är involverade i respektive process - veta hur virulensdeterminanter identifieras och hur deras funktioner undersöks i ett forskningslaboratorium - ge exempel på principer bakom regleringen av virulensgener - kunna diskutera de molekylära mekanismerna bakom, och konsekvenserna av ökningen av, bakteriers antibiotikaresistens i relation till den parallellt pågående läkemedels- och vaccinutvecklingen - generellt kunna beskriva olika specifika och icke-specifika försvarsmekanismer hos en infekterad värdorganism och samspelet vid interaktionerna mellan bakterien och den eukaryota cellen
Behörighetskrav
Univ: Avklarade kurser om minst 45 hp inom biovetenskapsområdet varav minst 7,5 hp mikrobiologi och minst 7,5 hp genetik och sammanlagt minst 15 hp inom områdena växt- och zoofysiologi samt cell- och molekylärbiologi. Avklarade kurser i kemi om minst 30 hp, varav minst 7,5 hp biokemi samt kursen Avancerad mikrobiologi, 15 hp, (MOLC11). Dokumenterad färdighet i experimentellt arbete omfattande minst 30 hp. Engelska B från gymnasiet, eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen omfattar föreläsningar, lektioner, seminarier, essäer, laborationer och litteraturdiskussioner. Flera av de ingående momenten är obligatoriska.
Examination
Examinationen sker dels genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom skriftlig redovisning av laborationsmomenten som också examineras fortlöpande. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). På laborationsmomentet ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för institutionen för molekylärbiologi. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
