Inledande miljövetenskap, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en övergripande introduktion till miljövetenskap med samhälls- och individperspektiv som utgångspunkt, där begreppet hållbar utveckling är centralt. Vidare behandlas vetenskapliga arbetsmetoder samt källkritik, för att främja ett kritiskt förhållningssätt. Kursen behandlar också grunderna i allmän kemi, som krävs för att beskriva miljöproblem ur ett kemiskt perspektiv, samt statistiska metoder för att sammanfatta och bearbeta insamlat data och kunna tolka och presentera data på ett vetenskapligt sätt. Kursen är indelad i tre moduler:

Modul 1. Hållbar utveckling och vetenskaplig metodik (4 hp)

Modulen ger en orientering kring globala och nationella miljö- hälso- och hållbarhetsfrågor, både med ett samhälls- och individperspektiv som utgångspunkt. Exempelvis beaktas ekologiska fotavtryck och miljö- och rättviseaspekter kopplat till resursutnyttjande, men även miljö- och hållbarhetsarbete på lokal och central nivå, samt våra nationella miljömål. Denna modul behandlar även vetenskaplig metodik och kritisk granskning av information, samt ger övning i muntlig och skriftlig presentation.  

Modul 2. Introduktion till kemi (5 hp)

Modulen ger en introduktion till grundläggande begrepp som krävs för att beskriva molekylära processer ur ett kemiskt perspektiv, såsom det periodiska systemet, grundämnen och kemiska föreningar. Vidare behandlar kursen kemisk bindning och skillnaden mellan jonföreningar och molekylföreningar. Jämvikter studeras och molbegreppet ingår och används för att beräkna massa och lösningars koncentration.

Modul 3. Statistiska metoder (6 hp)

Modulen tar upp grunderna vid statistiska undersökningar samt olika metoder att sammanfatta och bearbeta insamlat data med hjälp av dator, i syfte att träna studenterna i att kunna tolka och presentera data på ett vetenskapligt sätt. Det kan vara att beskriva, jämföra eller att hitta samband för olika datamaterial. Grafisk presentation av datamaterial sker främst via histogram, tårtdiagram och lådagram. Andra sätt att beskriva datamaterial är via de vanligaste sammanfattande måtten; största och minsta värde, medelvärde, standardavvikelse samt median. De fördelningar som tas upp i kursen är binomial-, normal-, t-fördelning samt chi2-fördelning. Vidare ingår hypotesprövning, både med teststatistikor och med konfidensintervall, baserat på normalfördelning. I kursen ingår även grunderna i linjär regression.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Modul 1. Hållbar utveckling och vetenskaplig metodik (4 hp)

FSR1. Översiktligt beskriva aktuella nationella och internationella miljöproblem samt kritiskt förhålla sig till begreppet hållbar utveckling
FSR2. Översiktligt beskriva organisationen av miljö, hälsa- och hållbarhetsarbetet i Sverige
FSR3. Översiktligt känna till grunderna i vetenskapligt arbetsmetodik, inklusive litteraturhantering och källkritik
FSR4. Skriftlig och muntligt presentera ett vetenskapligt arbete

Modul 2. Introduktion till kemi (5 hp)

FSR5. Redogöra för atomens och det periodiska systemets uppbyggnad samt olika typer av intra- och intermolekylära bindningar och tillämpa dessa kunskaper för att beskriva ett ämnes kemiska och fysikaliska egenskaper
FSR6. Tillämpa molbegreppet vid kemiska beräkningar av massa och lösningars koncentration
FSR7. Definiera begreppen syra och bas och använda definitionerna för att med titrering bestämma en lösnings koncentration
FSR8. Förklara vad som menas med mättade lösningar och löslighet och tillämpa dessa kunskaper vid beräkningar av ämnens löslighet och utfällning

Modul 3. Statistiska metoder (6 hp)

FSR9. Presentera data grafiskt och tillämpa de vanligaste sammanfattande statistiska måtten
FSR10. Översiktligt redogöra för de vanligaste statistiska fördelningarna
FSR11. Tillämpa centrala gränsvärdessatsen
FSR12. Konstruera, visa förståelse för och tolka konfidensintervall
FSR13. Ställa upp och testa hypoteser
FSR14. Använda och visa förståelse för begreppet korrelation och enkel linjär regressionsanalys
FSR15. Muntligt och skriftligt presentera och tolka resultatet av statistiska analyser

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Naturkunskap kan ersättas av Biologi 1 och Kemi 1.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är varierande för alla tre moduler; föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner varvas med laborationer (statistik, kemi), exkursioner, samt projektarbete. Laborationer, projektarbete samt exkursioner är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På seminarier, projektarbete och laborationsmoment ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För betyget VG krävs VG på samtliga moduler där VG kan uppnås (Modul 2 och 3). Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.