Moment 1 (5 hp): Teori Momentet ger en översikt av numeriska metoder för lösning av partiella differentialekvationer (PDE). De mest vanligt förekommande metoderna härleds i detalj för olika PDE och grundläggande numerisk analys presenteras.
Moment 2 (2.5 hp): Datorlaborationer Implementation av de viktigaste numeriska metoderna för PDE, såsom finita elementmetoder (FEM) och finita differensmetoder (FDM), samt exempel på tillämpningar för verkliga problem behandlas i obligatoriska datorlaborationer. Laborationerna innehåller både praktiska och teoretiska uppgifter.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse
kritiskt redogöra för ett urval av i fysiken vanligt förekommande PDE
ingående redogöra för principiella skillnader samt styrkor och svagheter hos vanligt förekommande numeriska metoder för diskretisering av PDE
Färdighet och förmåga
tillämpa vanligt förekommande numeriska lösningsmetoder för olika PDE med tillhörande randvillkor/begynnelsevillkor
diskretisera PDE i både rum och tid
härleda feluppskattningar för finita elementmetoder och finita differensmetoder
utveckla programkod för vanligt förekommande numeriska metoder för diskretisering av PDE
Värderingsförmåga och förhållningssätt
presentera och kritiskt resonera kring lösningsmetoder och resultat i laborationsrapporter
välja lämplig numerisk metod utifrån ett PDE-problems egenskaper.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs 22,5 hp i analys inkluderande flervariabelanalys, en kurs i linjär algebra och en grundläggande kurs i programmeringsmetodik samt en kurs i numeriska metoder eller motsvarande. Engelska 5/A och svenska för grundläggande behörigheter för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningens upplägg
Undervisningen på moment 1 bedrivs i form av föreläsningar och lektioner. Undervisningen på moment 2 bedrivs i form av handledning av laborationer.
Examination
Moment 1 examineras genom skriftlig tentamen. Moment 2 examineras genom skriftliga laborationsrapporter. På moment 1 sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På moment 2 sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Betyg på hel kurs avgörs av betyg på moment 1. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga moment är godkända. Betyget sätts först när alla obligatoriska moment är bedömda.
Den som erhållit betyget godkänt på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för matematik och matematisk statistik. Examination baserad på denna kursplan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i matematik och matematisk statistik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
