Kursen behandlar olika typer av krypton och kryptering med speciell tonvikt på matematiska aspekter. På kursen studeras klassisk kryptering och kryptoanalys, entropi, AES (datakrypterings-standard), RSA- och andra "public-key"-system, kryptografiska protokoll, nyckelhantering samt autentitetstester. Vidare studeras matematiken bakom vissa algoritmer. Några av de matematiska områden som används är matrisalgebra, grafteori, diskret matematik, talteori, algebra och sannolikhetsteori.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för matematiken bakom några kryptografiska dekrypteringsmetoder som använts i historien
- beskriva substitutionschiffer, Vigenèrechiffer samt blockchiffer
- redogöra för hur substitutionschiffer forceras med frekvensanalys samt för hur man dekrypterar Vigenèrechiffer
- beskriva olika typer av attacker mot kryptosystem
- beskriva principen bakom såväl symmetriskt chiffer (t.ex. AES) som asymmetriskt chiffer (tex. RSA)
- beskriva ett äkthetsprotokoll (authentication-) och ett identifikationsprotokoll
- redogöra för några klassiska faktoriseringsmetoder för heltal, t.ex. kvadratiska sållet
och Pollard rho
- beskriva smarta kort samt olika typer av attacker mot dessa
- kryptera och dekryptera med hjälp av internetresurser och dator.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs kurser i matematik om minst 60 hp eller minst två års sammanlagda studier inkluderande kursen Introduktion till diskret matematik (5MA008) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i huvudsak i form av föreläsningar och nätbaserat stöd.
Examination
Kunskapsredovisningen sker i form av skriftliga prov samt muntlig och/eller skriftlig presentation av inlämningsuppgifter. På de skriftliga proven samt på hel kurs ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På övriga delar av examinationen ges betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyget på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid institutionen för matematik och matematisk statistik.
Examination baserad på denna kursplan garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Tillgodoräknanden prövas individuellt.
Litteratur
Giltig från:
2010 vecka 36
Mollin Richard A. Codes : the guide to secrecy from ancient to modern times
