Kursen behandlar kemisk nomenklatur, det periodiska systemet, stökiometri, atomers och föreningars elektronstruktur med koppling till spektroskopi, samt intermolekylära krafter i fast, vätske-, och gasfas. Kursen behandlar kemiska reaktioner såsom kemisk blandning, syra-bas och oxidation-reduktions reaktioner, samt beskriver deras kinetik. Vidare behandlas kemisk jämvikt utifrån ett termodynamiskt perspektiv. En introduktion ges även till elektrokemi och organisk kemi.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Behärska kemiska formler och stökiometri samt utföra beräkningar från stökiometriska samband
Förklara fysikaliska och kemiska egenskaper hos vanligt förekommande grundämnen och kemiska föreningar samt relatera dessa egenskaper till periodiska systemets uppbyggnad
Tillämpa termodynamiska begrepp för att karakterisera kemiska reaktioner
Beskriva de intramolekylära krafterna i en kemisk förening genom att hänvisa till molekylens atomära sammansättning och dess geometriska struktur
Redogöra för hur spektroskopiska metoder kan användas för att studera kemisk bindning
Använda kinetiska modeller för att beskriva och särskilja reaktionsmekanismer
Kunna redogöra för sambandet mellan namn och struktur för funktionella grupper och organiska föreningar
Planera och utföra laborationer, samt kritiskt utvärdera dem i form av skriftlig laborationsrapport
Behörighetskrav
Termodynamik 15 hp, eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar, och laborationer. Deltagande är obligatoriskt vid laborationer och moment som gäller laboratoriesäkerhet.
Examination
Examinationen sker dels genom en skriftlig individuell tentamen och dels genom ett laborationsmoment som utförs i grupp eller individuellt och examineras genom skriftliga redogörelser. På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4), eller Med beröm godkänd (5). På laborationsmomentet ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges betyg baserat på tentamensresultat. Kursbetyg sätts först när laborationsmomentet är godkänt. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos prefekten för Kemiska institutionen begära att annan lärare utses att bestämma betyg vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslut ska sedan meddelas studenten.
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.
Litteratur
Giltig från:
2023 vecka 35
Tro Nivaldo J. Principles of chemistry : a molecular approach 2. ed., [International ed.] : Boston : Pearson : 2013 : xxix, 810, 47, 12, 36 s. : ISBN: 978-0-321-72901-9 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst