Kemisk och molekylär termodynamik, 7,5 hp

Innehåll

Kursen använder grundläggande termodynamiska koncept såsom inre energi, entalpi, entropi, fri energi, och kemisk potential för att beskriva och kvantifiera kemisk och fysikalisk förändring. Kursen behandlar specifikt stabilitet, fasövergång, blandningar, kemisk jämvikt, och elektrokemi med fokus på avvikelser från ideala system. Kursen beskriven även de molekylära mekanismer som ligger till grund för den beskrivna kemiska termodynamiken. Centrala koncept illustreras utifrån exempel från både biologi och kemi.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Förklara innebörden i begreppen inre energi, entalpi, entropi, fri energi, och kemisk potential
• Förklara avvikelser från ideala system genom att beskriva kemisk interaktion
• Redogöra för de molekylära mekanismer som ligger till grund för den observerade termodynamiken, samt att beskriva kopplingen mellan mikro- och makro-tillstånd
• Använda sig att begreppen aktivitet och kemisk potential för att beskriva fasstabilitet, kemisk blandning, och jämvikt
• Förutse påverkan av kemisk jämvikt ur ett termodynamiskt perspektiv
• Använda sig av begreppet kemisk jämvikt för att jämföra elektrokemiska celler
• Planera och utföra laborationer, samt kritiskt utvärdera dem i form av skriftlig laborationsrapport  

Behörighetskrav

Univ: Kemins grunder, 15 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar, och laborationer. Deltagande är obligatoriskt vid laborationer och moment som gäller laboratoriesäkerhet.

Examination

Examinationen sker dels genom en skriftlig individuell tentamen och dels genom ett laborationsmoment som utförs i grupp eller individuellt och examineras genom skriftliga redogörelser. På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På laborationsmomentet ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges betyg baserat på tentamensresultat. Godkänt betyg eller högre sätts först när laborationsmomentet är godkänt. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle.
Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos prefekten för Kemiska institutionen begära att annan lärare utses att bestämma betyg vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslut ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.